En lärare kan förmedla samhörighet och uppmuntran genom att se på sina elever i undervisningsinteraktionen. Det här framgår av Eeva Haatajas doktorsavhandling, som undersöker blickens roll i interaktionen mellan lärare och elever under matematisk problemlösning. Eleverna löste uppgifter i små grupper.
– Många lärare har på sistone sagt bland annat på sociala medier att något väsentligt går förlorat i distansundervisningen. Om en lektion hålls via en videoförbindelse, kan eleven inte få ömsesidig ögonkontakt med sin lärare eller med de andra eleverna. Samtidigt går läraren miste om värdefull information som hen skulle få genom att kunna se elevernas uttryck och gester. Läraren kan således inte styra eleverna med sin blick, titta uppmuntrande på enskilda elever eller se vad eleven fäster sin uppmärksamhet på. På grund av det här kan det vara svårt för en lärare att nå de enskilda eleverna när undervisningen sker på distans, reflekterar Haataja.
– Min forskning visar att eleverna ser på läraren när denna interagerar vänligt med dem. En lärare kan förmedla sina syften genom ögonkontakt, till exempel för att uppmuntra eleverna att fortsätta arbeta och samarbeta, sammanfattar Haataja.
Lärarna ser på elevernas ansikten när de uppmuntrar dem. En elevs händer berättar i sin tur om hur engagerad denna är i undervisningen: händer som jobbar med en uppgift ger en annan signal till läraren än händer som pillar på mobilen.
Information om blickar genom eyetracking-glasögon
Tidigare studier har visat att eleverna upplever att lärarens närvaro är viktig. Eeva Haatajas studie visar för första gången att blickinteraktionen mellan lärare och elever är knuten till lärarens situationsbundna mål och beteende.
Forskningsmaterialet har samlats in samtidigt med flera par eyetrackning-glasögon i huvudstadsregionens skolor, som en del av Helsingfors universitets forskningsprojekt MathTrack, som finansierats av Finlands Akademi (2016–2020).
Undersökningen använde sig av eyetrackning-glasögon. Deltagaren har glasögonen på sig och data från blickspårningen lagras i en dator som deltagaren har i en ryggsäck. Det här möjliggör att deltagaren kan röra sig fritt i rummet.
– Läraren och fyra elever bar glasögonen samtidigt under lektionerna, så att jag kunde undersöka den dubbelriktade interaktionen mellan läraren och eleverna i förhållande till lärarens pedagogik och den välvilja och de handlingar som läraren uttryckte.
Läraren fattar fortlöpande beslut som styr verksamheten genom att rikta blicken mot sådana objekt som är relevanta för undervisningen och mot de enskilda eleverna. Enligt materialet reagerar läraren exempelvis på elevens mobilanvändning genom att styra elevens uppmärksamhet tillbaka till den aktuella uppgiften.
Ögonkontakt uppstår ofta på elevens initiativ
Haatajas avhandling gör gällande att ögonkontakten mellan elev och lärare ofta uppstår på elevens initiativ. Eleverna sökte ögonkontakt med läraren när de behövde hjälp med att lösa ett problem. Ögonkontakt kan därför vara ett särskilt effektivt sätt att ge en elev individuellt stöd i en stor grupp. Det visade sig att eleverna mycket oftare tar ögonkontakt med en lärare än tvärtom, vilket naturligtvis inte låter sig göras om en stor klass undervisas på distans.
– Det är väl känt inom den pedagogiska forskningen att ett bra samspel mellan eleven och läraren bidrar till bådas välbefinnande och förbättrar inlärningsresultaten. Ett av målen för vår forskningsgrupp var att lyfta fram den här osynliga delen av lärarnas yrkeskunskap. Härnäst skulle det vara intressant att undersöka hur distanskommunikationen påverkar elevernas eller lärarens uppfattning om interaktion, funderar Haataja.
Eeva Haataja disputerade 28.1.2021 vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet med sin avhandling "Understanding the role of gaze in momentary teacher-student scaffolding interaction during collaborative problem solving".