Globalt sett är de nordiska länderna föregångare i fråga om jämlikhet. Trots detta utsätts många skolelever fortfarande för diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, social klass, etnicitet, språk eller funktionsnedsättning.
– I det finska samhället har vi en god värdegrund för jämlikhet, kanske en av de bästa i världen, men i skolvärlden är situationen mer komplex, säger Gunilla Holm, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet.
Holm leder centret JustEd med fokus på jämlikhet och mångfald i skolvärlden. JustEd (Nordic Center of Excellence – Justice through education in the Nordic countries) omfattar 14 institutioner i Norden, Frankrike, Italien och Australien.
JustEd grundades i augusti 2013 och kommer att pågå till slutet av 2018. Det koordineras av Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Under åren som gått har flera nationella och internationella forskningsprojekt genomförts inom ramen för JustEds verksamhet.
Skolframgång pinsam för pojkar, etniskt utseende grund för gruppindelning
Problemen kan skönjas på flera olika punkter i de nordiska skolornas vardag.
Könet orsakar begränsningar för alla. Ett exempel på hur pojkarna berörs är att idogt arbete för lärande inte ligger högt i kurs bland dem. Om en pojke är framgångsrik i skolan p.g.a. hårt arbete lider hans sociala status. Däremot har flickorna mångsidigare strategier till sitt förfogande: en flicka kan lättare kryssa mellan skolframgång och den likgiltighet som kompisarna kräver. Det här är en av orsakerna till att pojkarna klarar sig sämre än flickorna i skolan.
Könsmångfalden är begränsad. De traditionella könsrollerna är fortfarande förvånansvärt ingrodda hos eleverna. De sexuella minoriteterna har det kämpigt: bög och homo är vanliga skällsord.
Elever med funktionsnedsättning har ofta separata undervisningslokaler. Tanken är god – man vill stödja eleven – men i praktiken innebär separata lokaler att eleven blir stämplad och marginaliserad: elever med funktionsnedsättning kan ha egna lunchtider, egna platser att förvara sina saker på och gymnastiklektionerna kan ordnas separat.
Etniskt utseende är en grund för gruppindelning: Lärarna upprepar ständigt att hudfärg inte spelar någon roll, men i praktiken blir det ofta så att eleverna delar sig i grupper utgående från etnicitet. De som liknar varandra till utseendet gör grupparbeten tillsammans och hänger ihop på rasterna.
– Vår undersökning visar att elever med invandrarbakgrund inte har lätt att få vänner med etniskt finländska rötter, säger Holm.
Även undervisningen i olika religioner ordnas separat i skolorna, trots att forskarna hävdar att gemensam undervisning skulle öka förståelsen för andra religioner.
Hög social klass fungerar som språngbräda
Vårt samhälle ger alltså sken av att vara jämlikt, och då glömmer vi ofta att eleverna även kommer från olika sociala klasser. Familjebakgrunden påverkar skolframgången.
De privilegierade eleverna får mera stöd och hjälp med läxorna hemma. De får se världen på sina semesterresor och deras ordförråd växer som av sig själv då de följer föräldrarnas diskussioner. I skolan är undervisningen uppbyggd så att eleverna gynnas av just den här typen av kunskap. Det blir alltså lättare att klara sig bra i skolan, och de positiva erfarenheterna sporrar vidare.
De elever vars familjebakgrund inte utgör samma språngbräda är redan från början i en svagare position, påminner Holm.
Hur kan vi få utrymmet att räcka till för alla?
I samband med undersökningsarbetet har Gunilla Holm märkt att majoriteten ofta dominerar atmosfären i hela klassrummet. De som avviker från normen blir utsatta.
Holm minns särskilt en flicka inom ramen för ett projekt. När eleverna skulle göra ett grupparbete i kemi ville ingen jobba med . Det var i praktiken omöjligt för flickan att ens genomföra uppgifterna eftersom grupperna inte lät henne använda de redskap som behövdes. Varför ingrep inte läraren? Var läraren för upptagen för att märka hur eleven isolerades från gruppen?
Normkritiskt tänkande utmanar uppfattningar som ansetts vara självklara
Men vad kan vi göra för att omvandla skolan till ett jämlikare och trivsammare ställe för var och en? Forskarna inom JustEd föreslår åtgärder utgående från sina forskningsresultat. Implikationerna riktar sig särskilt till nordiska beslutsfattare inom utbildningssektorn.
Lärarna behöver bättre redskap och mera kunskap om hur de kan känna igen normer och maktstrukturer samt utmana och förändra dem. Forskarna talar om normkritiskt tänkande. Det utmanar och förändrar normer och strukturer som har uppfattats som självklara. Normkritik hjälper både lärare och elever att identifiera problematiska situationer och ingripa. Det är alltså inte fråga om enstaka trollkonster som löser problemen, utan om ett förändrat tankesätt och utökad medvetenhet.
Lärarna och rektorerna ska ha en bättre uppfattning om hur maktstrukturerna skapar problem för minoriteterna och hur problemen kan lösas. Detta borde också framgå tydligt ur de linjedragningar som styr skolornas verksamhet, t.ex. läroplaner och andra utbildningspolitiska dokument. Lärarutbildninen borde ge nya lärare bättre färdigheter att beakta dessa frågor.
Anvisningar och rekommendationer är ingen nyhet inom området. Gunilla Holm konstaterar att det redan vore ett stort framsteg om skolorna verkligen skulle följa anvisningarna i Utbildningsstyrelsens guide Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga (2015). Den verkliga utmaningen landar på gräsrotsnivå i kommunen, skolan och klassrummen. Det första, viktiga steget är att identifiera problemen.
Den 22–23 maj arrangeras JustEd-projektets internationella avslutningskonferens Promoting justice through education i Helsingfors. Under konferensen granskar man kritiskt jämlikheten och praxisen i de nordiska skolorna.