NATURVETENSKAP TILL DAGIS OCH FÖR EXPORT

Den färskaste finländska innovationen inom matematik och naturvetenskap är den virtuella klubben Jippo som sprider den vetenskapliga forskningens nöjen till daghem och barnfamiljer. Det finns planer på att utveckla idén till en exportprodukt.

Forskning visar att tidiga erfarenheter av upptäckter och upplevelser av att ha lyckats är det bästa stödet för skolundervisningen senare i livet. Jippo-projektets koordinator Jenni Vartiainen är doktorand i kemi och forskar i vetenskapsfostran för barn. Hon konstaterar att lek, spel, berättelser och positiva erfarenheter förbättrar barnens lärande. Barnen styrs inte enbart av intellektet, utan också av känslor.

Man kan göra de vetenskapliga experimenten och uppgifterna hemma på egen hand. På Jippos webbplats finns videor som beskriver experimenten (på finska).

Det allra nyaste inom tidigt lärande är den virtuella klubben Jippo som förmedlar vetenskap till 3–10 åringar via nätet. Deltagarna i klubben får varje vecka en kort video med en matematisk uppgift eller ett naturvetenskapligt experiment. Hela familjen kan hjälpa till och resultaten kan man rapportera till klubben t.ex. i en video som man spelar in med mobilen. Eftersom barn lär sig genom lek och positiva erfarenheter, är det viktigt att de får uppleva glädjen av att göra nya upptäckter och lyckas. Uppgifterna och experimenten handlar ofta om grundläggande fenomen inom fysik och kemi som barnen kan observera i sin vardag: densitet, övergångar mellan olika aggregationstillstånd, färger.

‒ Videorna beskriver uppgiften, men de ger inga lösningar. Uppgifterna och experimenten har inte alltid ett rätt svar. Det viktigaste är forskningsprocessen, att barnen får ta reda på saker själva, berättar Jenni Vartiainen, som har utvecklat virtualklubben Jippo.

Vartiainen betonar att lärandet i klubben baserar sig på forskning. Vartiainen skriver på sin doktorsavhandling om vetenskapsfostran för små barn och Jippo-klubbarna ingår i avhandlingen.

De små forskarna på dagis

‒ Små barn frågar hela tiden om allt möjligt, också om den livlösa naturen. Av någon orsak pratar man mycket om den levande naturen med barnen på dagis, om träd, växter och djur, men den icke-levande naturen behandlas inte lika grundligt, menar Vartiainen.

Man talar bara lite om kemi och fysik på dagis, eftersom personalen ofta känner att de inte behärskar ämnet. Jippo-klubben utvecklar enkla verktyg för vetenskapsfostran, t.ex. läromaterial, som dagisarna kan använda. Till och med treåringar kan studera naturvetenskapliga fenomen vid sidan av leken.

Utbildningsexport

Den virtuella undervisningen har utvecklats utgående från erfarenheter från vetenskapsklubbar för barn och tidigare forskning.

Vetenskapsklubbarna ordnas av ett nätverk av tolv LUMA-center på olika håll i Finland. LUMA-centren utbildar lärare, forskar i lärande och utvecklar innovationer inom lärande. LUMA-centren inspirerar barn att läsa matematik, naturvetenskap och teknologi.

Vetenskapsklassrummen för skolelever är mycket populära. Kemiklassen Gadolin i Helsingfors besöks t.ex. av mer än 4 000 barn per år. I klassrummen utvecklas nya undervisningsinnovationer, studenter gör examensarbeten och forskare skriver vetenskapliga publikationer.

‒ Via LUMA-verksamheten kommer forskningsrön ut i samhället, konstaterar professor Maija Aksela vid Helsingfors universitet, som leder LUMA-center Finland.

Både den virtuella klubben Jippo och vetenskapsklassrummen har väckt mycket intresse internationellt, det finländska utbildningssystem har gott rykte ute i världen.

‒ Vi har också utbildningsexport som mål. Det finns ett stort intresse för vetenskapsfostran för barn. Finland har ett gott rykte när det gäller utbildning, det finns inte mycket forskning i ämnet och det har ett nyhetsvärde, säger Jenni Vartiainen.

Läs mer: