En ny läroplan har alldeles nyligen tagits i bruk i den finländska grundskolan. Från och med denna höst behöver eleverna t.ex. inte längre lära sig den klassiska skrivstilen, programmering har förts in på läsordningen och sifferbetyg kan, beroende på skola, dyka upp på elevens betyg först i åttonde klass. I den nya läroplanen lägg också stark betoning på kompetenser vid sidan om kunskap.
– Den nya läroplanen har en mycket ambitiös värdegrund. Den genomsyras av tanken om att utbilda medborgare som arbetar för en human, rättvis och fredlig värld, säger skolboksforskare Pia Mikander.
jakten på världsmedborgarskap
Mikander, som forskar i hur andra kulturer beskrivs i skolans läroböcker och hurdan världsbild de förmedlar till eleverna, presenterade den nya läroplanen under ett seminarium i Tankehörnan i november i fjol. Då lyfte hon fram några av den kommande läroplanens formuleringar som hon ansåg vara särskilt starka ställningstaganden. Till exempel det här:
Den grundläggande utbildningen ska stödja elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. I denna utveckling är motsättningar mellan strävan och rådande verklighet oundvikliga.
– Ett verkligt starkt ställningstagande, utbrister Pia Mikander.
– Här säger man att världen inte är bra som den är, att vi behöver en ny generation människor som förändrar världen och gör den bättre. Och titta hur denna tanke förstärks i nästa punkt, uppmanar hon Tankehörnans åhörare och läser högt:
Den grundläggande utbildningen ska ge en grund för ett världsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna och sporrar till positiva förändringar.
– Målet är alltså medborgare som tar ställning för en värld som är mera human, rättvis och fredlig.
Pia Mikander berättar att den finländska läroplanens ambitiösa och inkluderande värdegrund har väckt stort intresse utomlands.
– När vi har visat upp den finländska läroplanens värdegrund på internationella konferenser är folk väldigt imponerade. Forskarkolleger i Danmark har t.ex. berättat att det i danska läroplanens värdegrund står att all undervisning ska baseras på danskhet. De är ganska avundsjuka på vår formulering.
Romaren ”utvidgar”, araben ”invaderar”
Pia Mikanders forskning visar dock att en del av de böcker som används i undervisningen, gör det svårare att uppnå den nya läroplanens mål.
– Titta till exempel på de här kartorna från en arbetsbok i historia för femteklassister, säger hon och visar åhörarna i Tankehörnan en bild med tre kartor över Medelhavsområdet där södra Europa syns i bildens övre kant, norra Afrika i nedre kanten och Mellanöster och arabiska halvön till höger.
Elevernas uppgift är att färglägga olika geografiska områden. På den första kartan uppmanas eleven ”märka ut på kartan var det bodde greker under Antiken”. Vid den andra kartan får eleven instruktionen att ”färglägga romarriket när det var som störst”. Vid den tredje kartan ska eleven ”färglägga de områden som araberna erövrade”.
– Det här är ett exempel på hur man kan konstruera en uppfattning om vem som har rätt till ett visst område. Man kan förstås diskutera mer detaljerat om vilka metoder de olika grupperna använde för att ta vissa områden, men i stora drag påminde grekernas, romarnas och arabernas metoder om varandra. Varför talar man då i termer av ”bosättning” och ”utvidgning” när man beskriver romarna och grekernas verksamhet, men ”erövring” när man talar om araberna?
Fokus på det onormala i oss alla
Pia Mikander, som själv också är lärare, säger att det finns utrymme för mer kritiskt läsning av läroböckernas texter och bild inom sitt skrå. Hon föreslår t.ex. att lärarna funderar på hur alla människors lika värde syns i de läroböcker som används och att man försöker hitta de mekanismer som stärker indelningen i ”vi” och ”de andra”. Hon tycker också att en viktig del av lärarens arbete är att lära eleverna att läsa sina läroböcker mer kritiskt.
– Den nya läroplanen understöder ett normkritiskt synsätt. Det syns t.ex. i hur man har utvecklat begreppet mångkulturalitet. I stället för att koppla mångkulturalitet enbart till invandring och etnicitet, som man gjorde i gamla läroplanen 2004, lyfter man nu fram mångfald som något som finns i oss alla. Målet är att eleverna ska lära sig att ifrågasätta påståenden om vad som är normalt eller onormalt.
Pia Mikander undervisar vid den nya klasslärarutbildningen som startade vid Helsingfors universitet denna höst. Utbildningen fokuserar särskilt på mångfald och social rättvisa i undervisningen.