– Jämställdhet är inte alltid endast av godo, konstaterade professor Katariina Salmela-Aro, som öppnade seminariet.
– Jämställdhetens könsparadox syns i att ju mer jämställt ett samhälle är exempelvis gällande familjeledigheter, desto färre kvinnor arbetar inom tekniska yrken och inom vetenskapen.
I den tyska modellen uppmuntras även pappor att stanna hemma med barn
Bettina Wiese, professor i psykologi vid RWTH Aachen, berättade att tyska kvinnor kan vara hemma med sina barn i upp till tre år, på samma sätt som i Finland. Moderskapspenning får de i 14 månader. Också pappan kan delta i föräldraledigheten i två månaders tid. Inom det tyskspråkiga området i Tyskland är situationen utmärkt jämfört med Schweiz, där endast kvinnor har rätt till 16 veckor moderskapsledighet.
– I Tyskland har männen noterat möjligheten till familjeledighet, men det är fortfarande alltför få som utnyttjar den, berättar Wiese.
Ju högre samhällelig ställning pappan har, desto ovanligare är det att han blir hemma med sitt barn. Chefer blir inte hemma; pengar är en betydande faktor. De flesta hemmapappor är kultiverade och högutbildade. Männen erbjuds även alternativet att deltidsarbeta, men väldigt få gör det.
Mammor uppmuntras att återvända till arbetslivet. De kan meddela sina chefer hur många timmar i veckan de kan jobba. På arbetsplatserna uppmuntras självreglering, dvs. att inte stressa över hur man ska få arbete och familj att gå ihop.
– Man får sämre kontroll över sin tidsanvändning och sitt eget arbete om man är väldigt stressad.
Det är ändå uppenbart att mammorna hellre vill vara hemma längre än främja sina karriärer. En kort moderskapsledighet, till exempel 14 månader, ökar stressen.
Varför sjunker nativiteten?
Nativiteten i Finland sjunker i alarmerande takt redan för sjunde året i rad, trots våra generösa föräldraledigheter.
Forskningsledare Anna Rotkirch från Befolkningsförbundet nämner några orsaker till det. Numera tycks viljan att göra karriär vara den största orsaken till att inte skaffa barn, och viljan att göra annat än bilda familj är också avgörande. Det är också svårt att ändra sin livsstil,, och det finns ekonomiska orsaker. Förstföderskorna blir allt äldre. Nativiteten sjunker också i de övriga nordiska länderna, med undantag av Sverige. Trenden är global.
– Det är fråga om en förändring i den västerländska kulturen, berättar Rotkirch. – Att ha familj är inte längre en social norm.
De högutbildade som bestämmer sig för att skaffa barn återvänder i allmänhet till arbetslivet senast efter ett och ett halvt år. De med lägre utbildning stannar hemma längre, ofta maximitiden tre år.
Ju högre inkomster en finländsk man har, desto äldre är han när han blir pappa. För kvinnornas del har inkomsterna ingen betydelse. Idealåldern för att bilda familj och skaffa barn är redan över trettio.
I USA har universiteten fortfarande färre kvinnliga än manliga studenter
Professor Barbara Schneider från Michigan State University har gjort en 40 år lång longitudinell undersökning om collegeungdomar. Till skillnad från Finland har universiteten i USA fortfarande färre kvinnliga än manliga studenter.
– Det finns fortfarande få kvinnor inom de matematiska och tekniska vetenskapsområdena, men antalet håller på att öka, konstaterar Schneider.– Samma problem diskuteras också i Finland, men i USA är familjeidealet fortfarande rätt så konservativt i jämförelse med de nordiska länderna. Två barn, hund och egnahemshus med staket tycks fortfarande hålla i sig, men familjer med endast ett barn blir vanligare och numera har väldigt få flera än tre barn.
– Ju större familjen är, desto ovanligare är det att barnen studerar på college, åtminstone om de är flickor.
Om familjen råkar ha två döttrar har familjen stora förväntningar och hårda krav på deras utbildning. Man vill satsa på flickornas utbildning och förpassa tonårsmammorna till det förflutna.
– Men familjens socioekonomiska ställning påverkar förstås starkt vilken skola som väljs och hur högklassig den är. 40 procent av afroamerikanerna i USA kan aldrig läsa samma kurser i sina skolor som de som studerar vid de så kallade bättre läroanstalterna, där det finns större valfrihet.
Amerikanska flickor blir allt mer intresserade av vetenskap, både på grund av själva vetenskapen men också med tanke på framtiden. Trots det är det männen som styr och ställer i det stora landet; USA är fortfarande ett männens land.
Tilläggsuppgifter:
Katariina Salmela-Aro, katariina.salmela-aro@helsinki.fi, 050 415 5283