Smarttelefonernas framfart har förändrat finska skolmiljöer väldigt snabbt. På bara några år har de flesta eleverna nu tillgång till nätet var de än är. Hur det här påverkar dynamiken i klassrummen är däremot mindre känt. Nu försöker forskare vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi ta reda på hur förändringen har påverkat gymnasieelever.
– Det finns en hel del undersökningar om ungdomars användning av internet och smarttelefoner i undervisning, men det gäller planerat pedagogiskt innehåll. Vi är intresserade av hur telefonen används också då användingen inte är kopplad till undervisningen. Det här finns det förvånansvärt lite forskning om, säger Fritjof Sahlström, universitetslektor i pedagogik och projektledare för samarbetsprojektet.
Under forskningsperioden kommer elever från sex gymnasier att ge forskare tillgång till det som händer på deras smarttelefoner. Genom att logga det som eleverna gör med sina telefoner också utanför skoltiden kommer forskarna att få en unik insyn i hur finlandssvenska och finskspråkiga tonåringar kommunicerar. Forskarna är speciellt intresserade av ungdomarnas språkanvändning och hur smarttelefonerna påverkar det skrivna språket.
– Skärmloggarna räcker förstås inte, det är viktigt att förstå sammanhanget. Därför kommer vi också att göra klassrumsstudier och intervjua eleverna.
Maktförhållandena i klassrummet förändras
En annan aspekt är att maktförhållandena i klassrummet förändras i och med att eleverna har tillgång till nätet även på lektionerna.
– Man brukar prata om lärarens ”epistemiska auktoritet”, om vem som har rätt att hävda kunskap i klassrummet. Med smarttelefonerna förändras maktförhållandena i och med att eleverna själva kan googla ord, fakta eller uttal. Lärarens kunskap är lättare att ifrågasätta, säger Sahlström.
– Jag har själv en lång erfarenhet av klassrumsstudier och mycket av lärarnas tid har traditionellt gått till disciplinering, att försöka få eleverna att hålla sig tysta. Jag tror faktiskt att många lärare låter smarttelefoner vara framme eftersom det blir tystare och lugnare i klassrummet. De som inte orkar följa med undervisningen kan peta på sina telefoner istället för att störa sina kurskamrater.
Även om forskarna kommer att ha tillgång till elevernas skärmloggar är det ändå inte fråga om någon ”fullskalig spyware” enligt Sahlström.
– Informanten måste kunna stänga av applikationen som loggar deras verksamhet. Vi är ju inte intresserade av dem som personer utan snarare av hur de kommunicerar och vad de gör, vi vill först och främst få insyn i gymnasieelevers digitala skrivpraktiker.
Forskningsprojektet finansieras av Svenska Kulturfonden med 420 000 euro. Projektet inleds i augusti och studerar också betydelsen av språköverskridande skolsamarbeten och studentexamens digitalisering. De första pilotresultaten publiceras under hösten.