Den årliga rektorsbarometern som lanserades år 2019 har målat en dyster bild av rektorernas helhetsbelastning ända till och med år 2024, då situationen vände till det bättre.
– Coronakrisen har kastat en verkligt lång skugga, säger Katariina Salmela-Aro, akademiprofessor vid Helsingfors universitet, som ansvarar för undersökningen.
Rektorsbarometern lanserades strax före pandemin på Finlands Rektorer rf:s initiativ. Barometrarna ger därmed en noggrann bild av pandemin och effekterna av dess följder på utbildningsledarnas ork. Rektorernas utmattning ökade dramatiskt från 2019 ända till år 2023.
– Den kraftiga nedgången i rektorernas arbetshälsa intensifierades av coronapandemin. Eftersom situationen förvärrades långt efter pandemin tyder det på att det även fanns andra faktorer som påverkade arbetshälsan och arbetsengagemanget. Även om situationen äntligen har vänt till det bättre, så är vi långt ifrån läget före pandemin, säger ordföranden för Finlands Rektorer rf Antti Ikonen.
I materialet kom det fram tre grupper: ”de som klarar sig” (46 %), ”de som är engagerade” (29 %) och ”de som är utmattade” (25 %). Till följd av pandemin minskade gruppen ”engagerade”, det vill säga antalet rektorer som kände engagemang i arbetet blev färre, medan antalet i gruppen ”utmattade” ökade. Arbetsengagemanget ökade igen först under åren 2023–2024.
– Vi kan påstå att de senaste fem–sex åren har förbrukat hela reserven av resurser, att återhämta sig går långsamt. Rektorernas upplevelse av att deras arbete är meningsfull och att de själva kan påverka sitt arbete har ändå blivit bättre. Även deras upplevelse av att deras arbete uppskattas av samhället har ökat, konstaterar Salmela-Aro.
Rektorer förutsätts ha nya typer av ledarskapskompetenser
De allra mest centrala stresskällorna i rektorernas arbete år 2024 var arbetsmängden och brådskan. Därefter följde lärarnas ork i arbetet och bristen på resurser.
Rektorerna vill ha mer ledarskapsutbildning, bland annat i att leda välbefinnandet i skolan, krisledning och socioemotionella färdigheter.
– Rektorsuppdraget är ett yrke som skiljer sig från att vara lärare. Det förutsätter en adekvat grundutbildning för de krävande uppgifterna och en tillräcklig mängd fortbildning under karriären. Det är redan andra gången i rad som utveckling av ledarskapet i läroanstalterna är ett av målen i vårt lands regeringsprogram. Vi har redan bra planer som har utarbetats av UKM, och det är hög tid att vi verkställer planerna nu, konstaterar Ikonen.
Rekordmånga rektorer deltog i undersökningen
Det finns flera ljusglimtar i den senaste rektorsbarometern, till exempel har hotet om våld samt upplevd mobbning och annat psykiskt våld bland rektorerna börjat minska. Våld som riktar sig mot rektorerna är emellertid överlag marginellt.
År 2024 deltog rekordmånga rektorer i rektorsbarometern, antalet svarspersoner var närmare 800. Av dem deltog ungefär 150 även i de fysiologiska Firstbeat-mätningarna och har fått individuell återkoppling på dem.
De fysiologiska mätningarna ger material som inte alltid uppnås genom enkäter, berättar professor Minna Huotilainen vid Helsingfors universitet.
– Av de Firstbeat-mätningar som rektorerna genomgick upptäcktes att den stress som rektorerna upplever i sitt dagliga arbete är mindre när fritiden har skräddarsytts enligt eget tycke och smak, säger Huotilainen.
Rektorsbarometern är en del av
Mer information
Iira Hartikainen, kommunikationsexpert, Jyväskylä universitet / EDUCA-flaggskeppet
Katariina Salmela-Aro, akademiprofessor, Helsingfors universitet
Minna Huotilainen, professor, Helsingfors universitet
Antti Ikonen, ordförande, Finlands Rektorer rf