Pionjären i växtfysiologi, dekanus Jaakko Kangasjärvi är borta

Dekanus vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten Jaakko Kangasjärvi gick bort i maj. För att hedra hans minne flaggar universitetet på halv stång på Campus Vik den 8 juni 2024.

Professorn i växtbiologi Jaakko Kangasjärvi var dekanus vid Helsingfors universitets bio- och miljövetenskapliga fakultet under åren 2018–2024. Han avled av en snabbt framskriden sjukdom den 16 maj 2024 vid 64 års ålder.

Som forskare, dekanus och människa var rådighet, kompromisslöshet, djupsinnighet och intensitet centrala egenskaper hos Kangasjärvi. Kangasjärvi disputerade vid universitetet i Minnesota och i sin doktorsavhandling behandlade han dynamiken i växters plastiders genom. Kangasjärvis vetenskapliga karriär började med en studie där han undersökte överlevnadsmekanismerna hos den botaniska modellarten backtrav när den kommer i kontakt med miljögiftet ozon. Han var en av de första som insåg att det sätt på vilket ozon skadar växterna inte är – med Kangasjärvis ord – mord, utan snarare en assisterad självmordsmekanism. Från denna insikt utvidgades hans forskning snabbt till att omfatta växternas fysiologiska och genetiska anpassningsmekanismer i allmänhet. Han ledde även en kartläggning av björkens genom och deltog i en kartläggning av poppelns genom. 

De banbrytande vetenskapliga publikationerna i anslutning till dessa studier är internationellt så kända och citerade att Kangasjärvi är en av de få finländska forskarna som nått den internationellt ansedda listan "Highly cited scientists". Under årens lopp hörde Kangasjärvi till fyra av Finlands Akademis spetsforskningsenheter.

Kangasjärvi uppskattade aldrig forskning som enbart baserade sig på stor och dyr utrustning, utan betonade forskarens eget kreativa tänkande och innovativa angreppssätt, vare sig det gällde en enskild forskare eller en omfattande spetsforskningsenhet. Därför är det inte förvånande att flera av de forskare han handlett i dag är professorer eller ledare för en forskningsgrupp i Finland eller utomlands. 

Kangasjärvi valdes till dekanus 2018. Under sina år som dekanus lyckades Kangasjärvi tillsammans med ledningsgruppen och fakultetsrådet vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten utveckla fakultetens forsknings- och undervisningspersonal i en alltmer internationell riktning. Målmedveten betoning av en hög vetenskaplig nivå och rättvisa i rekryteringen har lett till att fakultetens konkurrensutsatta forskningsfinansiering ökat kontinuerligt. Som ett resultat av Kangasjärvis beslutsamma arbete omvandlades fakultetens struktur framgångsrikt till en helhet med tre forskningsprogram och fakultetens tre biologiska forskningsstationer till en enhet med en stationschef. Under hans tid blev fakulteten alltmer inflytelserik i samhället, särskilt i frågor som gäller människans och naturens välbefinnande samt hållbarhet.

Kangasjärvi använde sin breda expertis för att utveckla hela universitetet. Han deltog aktivt i grundandet och tillväxten av universitetets institut för livsvetenskaper HiLIFE, och bedrev ett nära samarbete med sina dekanuskollegor i syfte att främja forskningen, undervisningen och samverkan med samhället.

Målet för Kangasjärvis okuvliga passion var att utveckla den interna kommunikationen. Han hade aktiv kontakt med olika personalgrupper och alla sina betydelsefulla beslut som dekanus fattade han först efter att noggrant ha hört hela fakulteten. Även om Kangasjärvi suveränt härskade över administrativa samt vetenskaps- och forskningspolitiska detaljer, missbrukade han aldrig sin sakkunskap genom att erbjuda endast en sanning eller en lösning på en aktuell fråga. 

Till sin person var Kangasjärvi en ytterst klarsynt och god lyssnare, och hans minne och kunskap om detaljer var fenomenala. Både hans kollegor och doktorander minns Kangasjärvi som en glad arbetskompis som ofta berättade rörande historier, men som också var mycket känslig för andra människors anekdoter.

Kangasjärvi påverkade även mångsidigt i samhället utanför universitetet. Sin fritid tillbringade han helst hemma med sin familj, och vänner och kollegor var alltid välkomna till hans hem.  Han njöt också mycket av trädgårdsskötsel, utomhusspel och goda viner, och verkliga ”fynd” han gjort bjöd han även gärna åt oss kollegor. 

I forsknings- och undervisningsarbetet utvecklade Kangasjärvi en vision som han aktivt följde under hela sitt akademiska liv. Han arbetade starkt för sin vision, men kollegorna och studenterna uppskattade honom högt som en demokratisk och inkluderande ledare. 

Till minnet av Jaakko Kangasjärvi, 


prodekanus, professor Atte Korhola
professor Yrjö Helariutta
professor emeritus Kurt Fagerstedt
prorektor, professor Jouni Hirvonen

Jaakko Kangasjärvis akademiska karriär i korthet
  • 1990: filosofie licentiat, Uleåborgs universitet
  • 1991: doktorsavhandling om dynamiken i växters plastiders genom, University of Minnesota, Minneapolis, USA 
  • 1992–1994: specialforskare, överassistent, Kuopio universitet
  • 1995–1997: forskningsledare, NTM-centralen i Norra Savolax
  • 1997–2001: gruppledare, Institutet för bioteknik, Helsingfors universitet 
  • 2001–2003: professor i växtbiologi och molekylärbiologi, Åbo universitet
  • 2003–2024: professor i växtfysiologi, Helsingfors universitet 
  • 2018–2024: dekanus, Bio- och miljövetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet 
  • ISI Thompson/Clarivate highly cited researcher, sedan 2016
  • Med i fyra spetsforskningsenheter vid Finlands Akademi 
  • 2008–2015: ordförande för Scandinavian Plant Physiology Society 
  • 2018: riddartecken av I klass av Finlands Vita Ros’ orden