Galjonsfiguren för näringsrekommendationer professor Maijaliisa Erkkola försvarar ihärdigt forskningsbaserad kunskap

Erkkolas väg till att bli en ansedd professor har inte varit den mest typiska. Hennes karriär började med yrkesinriktade studier vid institutet för lärare i huslig ekonomi i Jyväskylä som ledde till lärararbete. 

– Framför studenternas kloka frågor blev jag själv ivrig att få mer kunskap och fann min väg till näringsvetenskapen och pedagogiken. Och så var jag fast, säger Erkkola med ett leende. Hon blev sedermera professor i näringsvetenskap vid Helsingfors universitet. 

Under de senaste åren har Erkkolas mest synliga uppgift varit att vara ordförande för en arbetsgrupp som utarbetat de nationella näringsrekommendationerna. Syftet med rekommendationerna är att styra finländarnas matvanor i en allt hälsosammare och miljömässigt hållbarare riktning. Rekommendationerna, liksom alla näringsrelaterade forskningsresultat, väcker stort intresse och ger lätt upphov till kritik.

– Genom våra matval uttrycker vi inte bara våra resurser när det gäller kunskap, färdigheter, ekonomi och tid, utan också våra värderingar, attityder och känslor. Därför når forskningsresultaten i näringsvetenskap ofta djupare än ytan och ger upphov till emotionella reaktioner, säger Erkkola.

Forskare i stormögat av charkraseriet

Efter publiceringen av de senaste rekommendationerna i november 2024 blev den offentliga kritiken särskilt i sociala medier så vild att medierna till och med talade om charkraseri. Särskilt mycket känslor väckte rekommendationen att begränsa konsumtionen av rött kött till 350 gram per vecka. Diskussionen blev het i sociala medier, och de som utarbetat rekommendationerna fick skarp kritik.

Den emellanåt personliga kritiken har inte tystat ner Erkkola, tvärtom. Hon uppträder outtröttligt i offentligheten för intervjuer av medierna och i sociala medier, berättar på ett lättbegripligt sätt om forskningen och för vetenskapen närmare allmänheten. Hon uppmuntrar också unga forskare att kommunicera modigt och erbjuder dem stöd.

– När röster mot vetenskap och dess oberoende börjar pyra är det särskilt viktigt för oss forskare att påverka hurdana röster vi låter höras starkast, betonar Erkkola.

– Det är vår skyldighet att presentera resultaten av vår forskning för samhället på ett lättbegripligt sätt. Vårt stora mål är att med hjälp av forskningsresultaten åtgärda missförhållanden och främja välbefinnandet hos människor och miljön. 

Rekommendationerna uppmuntrar till hälsosammare val

Det har skett stora förändringar i finländarnas matvanor de senaste decennierna. Enligt Erkkola är konsumtionen av grönsaker, bär och frukt fyra gånger större än i början av 1950-talet. Men energiintaget är för stort i förhållande till förbrukningen, och i matvanorna bör vi ta ett ordentligt kliv i en mer växtbaserad riktning för att främja hälsan och minska miljöbelastningen av matkonsumtionen.

– Hälsan är inte heller jämnt fördelad. Jag hoppas att särskilt män och de lägst utbildade tar ett kliv mot mer rekommendationsenliga matvanor. Alla metoder behövs, men jag tror särskilt på kraften hos måltidstjänsterna, som skolmatsalarna och arbetsplatsrestaurangerna. Det vore viktigt att även livsmedelsföretagen och matbutikerna genom sina åtgärder skulle stödja individernas möjligheter till matval enligt rekommendationerna, fortsätter hon. 

I näringsvetenskapen är Erkkola fascinerad av dess praktiska karaktär. Var och en av oss äter för att leva. Men mat är mycket mer än bara näring. 

Hurdan mat tycker professorn i näringsvetenskap själv mest om? 

– Jag är en vegetariskt inriktad blandätare. För mig är naturen en skattkammare: Mina favoriter är insjöfisk, svamp och skogsbär. Mat är en källa till glädje för mig. Jag visar omtanke genom att bjuda vänner och närstående på matupplevelser. Det bästa är att både tillaga och äta maten tillsammans, berättar Erkkola.