Stamning bidrog till att farmakologiprofessor Tomi Rantamäki kom in på den akademiska banan

"Jag tänkte naivt att det måste gå att rätta till den här störningen med något läkemedel", berättar Rantamäki. Så småningom märkte han att ingen i den vetenskapliga världen brydde sig om ifall han stammade eller inte. Kunnandet var det viktiga.

Artikeln har publicerats i nr 7/2025 i tidningen Yliopisto på finska.

Stamning är en ofrivillig kommunikationsstörning som drabbar cirka en procent av alla vuxna. Orsakerna till stamning är komplexa. Förutom ärftligheten och funktioner i olika delar av hjärnan är också miljön en påverkande faktor. Stamning är tre till fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

Graden av stamning varierar mycket, inte bara mellan individer utan också mellan olika situationer. Av någon anledning förekommer stamning i praktiken inte alls när man spelar teater eller sjunger. Kändisar som är öppna med sin stamning är bland andra skådespelaren Bruce Willis och musikern Ed Sheeran.

Stamningen hos farmakologiprofessor bröt ut på typiskt sätt under den tidiga barndomen. I skolan lärde han sig att bli bra på att kringgå talblockeringar. Med blockering avses en situation där den stammande personen inte kan säga ett visst ord, till exempel sitt namn eller yrke. En blockering kan pågå i tiotals sekunder.

– Jag har alltid varit social och pratsam, och blev egentligen aldrig mobbad i skolan för min stamning. Som yngre var det ändå inte alltid lätt att leva med stamningen, främst på grund av skamkänslorna.

I värsta fall kan den som stammar börja undvika kommunikationssituationer. Ännu som farmacistuderande undvek Rantamäki in i det sista att uppträda. 

Den stödjande atmosfären hjälpte

Indirekt bidrog stamningen till att han hittade ett karriärspår: Rantamäki blev intresserad av psykofarmaka, vars effekter också hade undersökts i samband med behandlingen av stamning.

– Under en lång tid trodde jag naivt att det måste finnas något läkemedel som också biter på en sådan här störning.

När Rantamäki arbetade som doktorand i neurofarmakologen forskningsgrupp började han allt oftare ta till orda. Till sin glädje märkte han att ingen i vetenskapsvärlden brydde sig om ifall man stammade eller inte. Kunnandet var det enda viktiga.

Den stödjande atmosfären i Castréns grupp bidrog mycket till att Rantamäkis stamning minskade. 

– Jag fick mer mod att kommunicera och hålla presentationer, även på internationella konferenser, berättar Rantamäki.

– Sedan dess har jag accepterat att stamningen är en del av min personlighet. Jag kontrollerar fortfarande mitt tal, men känner inte längre rädsla eller skam för det här draget som jag har.

Tidningen Yliopisto är ett vetenskapsmagasin som utges av Helsingfors universitet. Tidningen har förbundit sig till journalistreglerna.