Frågan är väsentlig, och vänner av universitetet har fäst uppmärksamhet vid viktiga saker när de sökt svar på den.
Vid Helsingfors universitet bedriver vi forskning, ger vi undervisning och tillägnar oss nytt under så gott som årets alla dagar. Men bildningen främjas även på andra sätt, såsom med hjälp av popularisering av vetenskap. Man kan stöta på popularisering av vetenskap på universitetets sociala mediekanaler, på olika medier eller i de inspirerande diskussionerna i Tankehörnan samt i kolumnerna i tidningen Yliopisto, i Gaudeamus faktaböcker och i vetenskapsfostran som riktar sig till barn och unga. En naturlig del av verksamheten vid dagens universitet utgörs också av mångdimensionell kommersiell verksamhet, såsom kommersialisering av forskning, företagssamarbete och uthyrning av affärslokaler.
Som det konstateras i vår strategi leder bildningen oss rätt. Den fungerar som ett etiskt samvete och ger oss kontinuitet. För mig innebär bildning en hederlig och ärlig verksamhet inom den egna gemenskapen och gentemot alla våra intressentgrupper och samarbetspartner. Det kräver att vi säkerställer verksamhetsförutsättningarna och kontinuiteten vid vårt 385 år gamla universitet för kommande generationer. Det är fint att få arbeta vid ett universitet som passionerat engagerar sig i att främja ovan nämnda värderingar.
För att vi ska kunna värna om bildningen även i framtiden måste Helsingfors universitet stödja det med sin övriga verksamhet. Ett sätt är affärsverksamhet, vars roll har ökat betydligt efter universitetsreformen 2010. Numera är universiteten självständiga och ansvarar för den egna verksamhetens lönsamhet. Detta förutsätter noggrann hushållning.
Som rektor är det viktigt för mig att se till att pengarna räcker till för universitetets grundläggande uppgifter: forskarna, lärarna och den övriga personalen vid universitetet måste få utföra sitt arbete och studenterna lära sig nytt. Tillräckligheten av denna finansiering har redan länge varit allvarligt hotad. Statens basfinansiering till Helsingfors universitet har minskat med över 18 procent under perioden 2013–2023, och nu föreligger det en risk för ytterligare nedskärningar. Med omsorgsfull förvaltning av tillgångarna, inklusive uthyrning av affärslokaler jämte avkastning, kan vi i svåra tider lappa hålen i basfinansieringen.
Affärsverksamheten har sina egna regler som skiljer sig från universitetets övriga verksamhet. Vi sköter till exempel uthyrningen av våra affärslokaler på den fria marknaden med iakttagande av god praxis och lagstiftningen inom området. Vi har för närvarande 125 hyresgäster.
Helsingfors universitet beaktar kraven på hållbarhet och ansvar i all sin verksamhet – även i förvaltningen av sina tillgångar och placeringar – de är en väsentlig del av dagens bildning. Även här riktas det stora förväntningar mot universitetet, och vi gör vårt bästa för att vi ska kunna svara på dem.
Jag förstår mycket väl att universitetet och andra som följer vår vardag har varit förvirrade över de förändringar som skett i uthyrningsarrangemangen. Bokhandeln har varit en viktig mötesplats för vänner av vetenskap och kultur, och för många är det en stor förlust att den lämnar Kajsahuset. Också ur universitetets synvinkel är det synd att diskussionerna och förhandlingarna med Rosebud inte ledde till ett fortsatt avtal i Kajsahuset. Vårt samarbete i Tankehörnan fortsätter.
Jag vill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i debatten. Vi har lärt oss av den. I fortsättningen måste universitetet bättre kunna motivera sin affärsverksamhet både för offentligheten och alla vid universitetet. Vi fortsätter också diskussionen internt mellan universitetets ledning och styrelse.