Utvärderingen gällde alla elva fakulteter vid universitetet och fyra forskningsbedrivande fristående institutioner: Helsinki Institute of Life Sciences (HiLIFE), Naturhistoriska centralmuseet Luomus, Svenska social- och kommunalhögskolan och Forskarkollegium.
Forskningen i världstoppen inom flera områden, behov av systematisk utveckling
Den externa utvärderingen genomfördes av en panel bestående av 27 internationella experter som besökte universitetet i november 2025. Panelen var indelad i tre undergrupper, med John Seddon (Imperial College London, UK – Health and Life Sciences), Stacey Ristinmaa‑Sörensen (Lunds universitet, Sverige – Science, Technology and Environment) och Claire Warwick (Durham University, UK – Social Sciences and Humanities) som ordförande. Panelen bedömde att det vid Helsingfors universitet bedrivs internationellt konkurrenskraftig forskning inom alla vetenskapsområden, och inom många områden är forskningen av klass i världstoppen.
Panelen lyfte också fram områden som kräver systematisk utveckling. Exempel på dessa är långsiktig utveckling av forskningsinfrastrukturer, stärkande av strukturerna för tvärvetenskapligt samarbete och förtydligande av karriärvägarna för att möjliggöra nya initiativ inom forskningen.
Utvärderingens resultat stöder universitetets strategiska planering och i synnerhet helheten
Panelen betonade dock också behovet av att fortsätta utvecklingsarbetet. På så sätt skulle helheten återspegla universitetets forskningsfält på bred front och erbjuda var och en av forskningens spjutspetsar en tydligt definierad roll och ett tydligt syfte.
Utvärderingsprocessen baserade sig på ett brett deltagande
Utvärderingen var en omfattande gemensam satsning med ett stort antal deltagare från universitetet. Under våren 2025 utarbetade alla enheter självvärderingsrapporter. För första gången genomfördes också en självvärdering av tvärvetenskapligheten över hela Helsingfors universitet.
För beredningen av självvärderingen på universitetsnivå ansvarade Vetenskapliga rådet vid Helsingfors universitet. Styrgruppen för utvärderingen ansvarade för principerna för och genomförandet av utvärderingen samt riktlinjerna för det praktiska genomförandet.
De observationer som framförs i rapporten är tillgängliga för både enheternas eget utvecklingsarbete och universitetets strategiska ledning genast efter att rapporten publicerats. Utvärderingen ger konkreta rekommendationer bland annat för att utveckla forskningsinfrastrukturer långsiktigt, stärka tvärvetenskapligheten och främja forskningens genomslag i samhället på ett mer systematiskt sätt.
Utvärderingen genomfördes som en utvecklande utvärdering som syftar till att ge enheterna och universitetet respons som är så användbar som möjligt och stöder verksamheten. Tanken med en utvecklande utvärdering är att utvärderingen ska genomföras i dialog med dem som utvärderas, genom att bygga upp ett förtroende och med respekt för forskarnas egen expertis.
Det viktigaste är att utvärderingsresultaten verkligen kan användas i enheternas eget utvecklingsarbete och att de stöder universitetets långsiktiga forskningsstrategi. Tillvägagångssättet återspeglar en utvärderingskultur i enlighet med CoARA-principerna (Coalition for Advancing Research Assessment) som betonar öppenhet, samhörighet och utvärderingens ändamålsenlighet.
Stöd för enheternas utvecklingsarbete och universitetets strategiska ledning
Resultaten från utvärderingen på enhetsnivå används som en del av den årliga genomförandeplaneringen. Avsikten är att enheterna ska gå igenom rekommendationerna i rapporten som grund för sina egna utvecklingsåtgärder. Prorektor Anne Portaankorva träffar i början av hösten ledningen för varje utvärderad enhet för att diskutera användningen av resultaten och eventuella fortsatta åtgärder.
Observationerna utifrån utvärderingen av forskningen utgör också en viktig utgångspunkt för förberedelserna inför nästa strategiperiod.