I vår kan du söka till universitetsstudier i tyska, franska och ryska på universitetet, även utan tidigare språkkunskaper

Universiteten förnyar studierna i främmande språk. I den gemensamma ansökan våren 2026 kan du söka till examensprogrammen i tyska, franska och ryska utan tidigare kunskaper i språken. Syftet med reformen är att stärka kompetensen inom främmande språk och kulturer i Finland.

Språkundervisningen har blivit alltmer ensidig i grundskolan och i andra stadiets utbildningar, och under de senaste decennierna har undervisningen i andra främmande språk än engelska minskat kraftigt. Undervisningen är ojämnt fördelad mellan olika orter och regioner. I många skolor är det inte längre möjligt att studera andra språk än engelska, och allt färre har kunnat söka till utbildningar i andra främmande språk vid universiteten. 

Det har lett till en nedgång i antalet experter i utländska språk i Finland. En bred språkkompetens är kritisk för Finlands ställning i EU och andra internationella samfund.

Mika Lähteenmäki, professor i ryska språket och kulturen vid Jyväskylä universitet, konstaterar att utarmningen av språkkunskaperna skapar hinder för utvecklingen av regioner, samhälle, ekonomi och kultur.

– Det är problematiskt att de åldersgrupper som går i pension nu har bredare språkkunskaper än de som kommer in i arbetslivet.

Ökad tillgänglighet för examensprogrammen i främmande språk

Reformen genomförs

- för tyska vid Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo universitet

- för franska vid Jyväskylä och Åbo universitet

- för ryska vid Jyväskylä universitet.

Åbo Akademi har länge varit en föregångare på området, eftersom det har varit möjligt att söka till examensprogrammen i tyska, franska och ryska utan tidigare studier i dessa språk.

De nya ansökningsvägarna till examensprogrammen kommer att vara tillgängliga för första gången i den gemensamma ansökningsomgången våren 2026 (10–24.3 2026). Mer information om ansökan finns på studieinfo.fi.

Målet är att studerandena ska få tillräckliga språkkunskaper under sitt första studieår för att kunna inleda grundstudier i språket.

Alla universitet kommer också att behålla den traditionella ansökningsvägen, där man söker in utifrån tidigare kunskaper. Dessa ansökningsmål kräver kunskaper i det aktuella språket motsvarande nivån för gymnasiets korta språk. Tidigare språkstudier är en fördel i universitetsstudierna.

Undervisningssamarbete mellan universiteten

Utöver reformen utvecklar universiteten undervisningssamarbete inom examensprogrammen i tyska, franska och ryska. Undervisningssamarbetet genomförs genom nätverket för korsstudier. Korsstudier gör det möjligt för studerande att delta i studieperioder vid andra universitet. Det ger studerandena ett bredare utbud av valbara kurser och möjligheter till specialisering.

Alla universitet där det är möjligt att studera tyska, franska eller ryska som huvud- eller biämne deltar i undervisningssamarbetet: Helsingfors, Jyväskylä, Östra Finlands, Uleåborgs, Tammerfors och Åbo universitet samt Åbo Akademi.

SARAVE-projektet skapar lösningar för den krympande språkliga mångfalden i samhället

Utbildningsreformen och korsstudierna har arbetats fram i det universitetsgemensamma SARAVE-projektet, för vilket Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat tre års behovsprövad statlig finansiering (2025–2028).

Förutom av Lähteenmäki, leds SARAVE-projektet av Marjut Johansson, professor i franska vid Åbo universitet, och Leena Kolehmainen, professor i tyska vid Helsingfors universitet. De betonar att utarmningen av språkkunskaperna är ett samhälleligt problem.

Mer information:

· Leena Kolehmainen, professor i tyska, Helsingfors universitet ()

· Marjut Johansson, professor i franska, Åbo universitet ()

· Mika Lähteenmäki, professor i ryska språket och kulturen, dekan, Jyväskylä universitet ()