Mattia Cordioli, Paavo Huotari, Ita Puussepp och Ina Satokangas, som disputerade till doktorer vid Helsingfors universitet 2024, har fått Helsingfors universitets avhandlingspris för sina ytterst förtjänstfulla doktorsavhandlingar.
FD Mattia Cordioli som disputerade vid Medicinska fakulteten belönades för sin doktorsavhandling Leveraging large-scale biobanks for genetic discovery and better public health på temat biobanker, och TD Paavo Huotari som disputerade vid Teologiska fakulteten belönades för sin doktorsavhandling The Lucianic Revision and Its Characteristics. Changes in 2 Samuel 1:1–10:5 där han undersökt en reviderad version av Gamla testamentet på grekiska.
FD Ita Puusepp som disputerade vid Pedagogiska fakulteten belönades för sin doktorsavhandling Elementary school students’ learning-related mindsets: Associations with physiological processes reflecting attention and vigilance during an arithmetic task och FD Ina Satokangas som disputerade vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten belönades för sin doktorsavhandling om myrornas genetik, Interactions from genes to populations – the genetic background of speciation and adaptation.
Helsingfors universitets kansler Kaarle Hämeri delade ut avhandlingspriserna tisdagen den 6 maj vid Stipendiaternas och fondernas fest. Prissumman är 4 000 euro.
Biobanker kan användas mångsidigt för att förstå hälsa och sjukdomar
Matti Cordiolis doktorsavhandling behandlade användningen av biobanksundersökningar vid kombinering av genetiska och sociodemografiska data. Avhandlingen gav viktig information om hur stora biobanker kan användas för att främja förståelsen av människans hälsa och sjukdomar och slutligen förbättra befolkningens hälsa.
Doktorsavhandlingen var den första i världen att upptäcka genomassocierade multigena faktorer som påverkade prevalensen och svårighetsgraden av covid-19.
Vidare konstaterades det i undersökningen till exempel en faktor som påverkar enkätbaserade undersökningar: personer som systematiskt låter bli att besvara frågor i enkäter förenas av en viss genetisk grund.
Däremot var arvsmassans inverkan på att följa till exempel medicinering mycket mindre än den socioekonomiska ställningens inverkan. Grupper med sämre socioekonomisk ställning skulle sannolikt gynnas av riktade åtgärder för att bättre kunna följa medicinering.
Mattia Cordioli (f. 1993, Italien) avlade kandidatexamen i bioinformationsteknik vid Pavia universitet i Italien år 2015. Han tog sin magisterexamen i samma ämne vid Pavia universitet år 2018, med sitt pro gradu-arbete förlagt till Ljubljanas universitet i Slovenien. Därefter disputerade han vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet i juni 2024. För närvarande arbetar han som senior dataanalytiker vid Nightingale Health Abp i Helsingfors.
Doktorsavhandlingen är högklassig och ger viktig information för att främja folkhälsan.
En reviderad version av en 1700 år gammal grekisk översättning ger en inblick i Gamla testamentets tidiga texthistoria
Paavo Huotari undersökte i sin doktorsavhandling den lucianska revisionen av Bibeln som gjordes i Antiokia i Syrien i början av 300-talet. Den lucianska revisionen är en av Septuagintas, det grekiska Gamla testamentets, senare reviderade versioner. Den ger en inblick i en tidigare grekisk översättning som skiljer sig från de masoretiska texter, det vill säga standardtexter på hebreiska, som används i dag.
Paavo Huotari undersökte i sin doktorsavhandling särskilt det grekiska manuskriptet av Andra Samuelsboken. Han använde en textkritisk metod och digitala verktyg för att analysera ändringarna.
Paavo Huotari (f. 1988) avlade sin kandidatexamen med exegetik som huvudämne vid Helsingfors universitet år 2016. Samma år tog han också ut magisterexamen med specialisering i Nya testamentets exegetik. Efter studierna arbetade han som projektledare vid Diakonia-ammattikorkeakoulu (Diak), som doktorand vid teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet samt inom Finlands Akademis spetsforskningsenheten för ändringar i heliga skrifter och traditioner. Han tjänstgjorde också som församlingspastor i S:t Marie församling i Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.Tillsammans med kollegan Ville Mäkipelto skrev Huotari fackboken Sensuroitu – Raamatun muutosten vaiettu historia (Censurerad – Den tysta historien om Bibelns förändringar, Otava), som nominerades till Finlandiapriset i facklitteratur år 2023. Han disputerade i september 2024 vid Helsingfors universitet med Gamla testamentets exegetik som huvudämne. För närvarande arbetar han som sakkunnig vid Finska Bibelsällskapet.
Undersökningen har förändrat det paradigm som rått i mer än hundra år och satt en ny standard för forskningen om Lukianos. Att förstå naturen av den lucianska revisionen är mycket viktigt för att kunna gestalta Gamla testamentets texthistoria, men att utreda den har varit ett av de svåraste problemen inom textkritiken.
Ny kunskap om hur kopplingarna mellan tänkesätt och psykofysiologiska processer utvecklas under grundskoleåren
Ita Puusepp undersökte i sin doktorsavhandling hur uppfattningarna hos skolelever i årskurs 1–6 om den egna intelligensen och matematikkunskaperna påverkar deras reaktioner när de gör skoluppgifter. EEG-kurvan och elektrodermal aktivitet hos de barn i årskurserna 2–4 klass som deltog i undersökningen mättes i en autentisk skolkontext.
Forskningen fokuserade på hur tänkesätten påverkar förhållningssättet till att göra fel, behandling av respons och hjärnrespons samt hur dessa kopplingar utvecklas under skoltiden. Doktorsavhandlingen undersöker också dynamiken i tänkesätten och energinivån under skoluppgiften.
Ita Puusepp avlade kandidatexamen i psykologi vid Tallinns universitet i Estland år 2011. Hon tog sin magisterexamen i psykologi vid samma universitet år 2018. År 2024 disputerade hon i pedagogik vid Helsingfors universitet. För närvarande arbetar hon som postdoktoral forskare i det longitudinella forskningsprojektet Copernicus – Connecting Psychological, Educational, and Neuroscientific Evidence vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet (2024–2025). Därtill är hon gästforskare vid Centret för utbildningspsykologi, pedagogiska skolan vid Tallinns universitet i Estland (2025–2027).
Doktorsavhandlingen kombinerar framgångsrikt teorier inom pedagogisk psykologi och neurovetenskap. Forskningsfrågorna och angreppssätten är både innovativa och aktuella.
Forskning om myror fördjupar förståelsen av skyddet och bevarandet av den biologiska mångfalden
I sin doktorsavhandling undersökte Ina Satokangas korsningars och genflödets inverkan på uppkomsten av nya arter och anpassningsbarheten hos vanliga stackmyror. Forskningen om arvsmassan hos fem myrarter visar att myrarterna korsar sig rikligt. Särskilt många korsningar uppstår mellan nordskogsmyran (Formica aquilonia), skogsmyran (Formica polyctena) och den röda skogsmyran (Formica rufa).
Korsningar kan anpassa sig bättre till klimatförändringen, men det naturliga urvalet hindrar arvsmassan från att blandas och kan begränsa korsningarnas livsduglighet. Genflödet kan lämna spår efter sig i arvsmassan, vilket kan vara till nytta för arternas anpassning till olika klimatförhållanden.
Betoningen i forskningsarbetet är i gennätverkens betydelse för att bevara den biologiska mångfalden. Gennätverken kan stödja populationernas anpassning till miljöförändringar och hindra skadliga genflöden.
Ina Satokangas (f. 1984) avlade kandidatexamen i biologi vid Helsingfors universitet år 2013 och tog därifrån magisterexamen år 2018 med ekologi och evolutionsbiologi som huvudämne. Hon disputerade vid Helsingfors universitet i september 2024. För närvarande arbetar Ina Satokangas som postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och kommer att flytta till University of Edinburgh i Skottland sommaren 2025.
Arbetet är ambitiöst och högklassigt och utmärker sig genom sitt unika angreppssätt bland andra liknande arbeten. Satokangas har breddat sitt perspektiv genom att undersöka hela artgrupper och studera genflödet mellan flera interagerande linjer.