Helsingfors universitet har nyligen lanserat nya verktyg för vetenskapsförmedling för forskare. Med verktygen kan forskarna göra resultaten av sitt arbete tillgängliga för beslutsfattare. Tanken är att säkerställa att forskningen inom olika vetenskapsområden gynnar hela samhället så effektivt som möjligt.
– Beslutsfattarna har ont om tid och hinner inte söka fram information ur långa vetenskapliga artiklar. Därför ska vetenskapssamhället självt vara aktivt. Med hjälp av de nya verktygen vill vi göra det så enkelt som möjligt för forskarna att kommunicera på ett lättbegripligt sätt. Vi tror att det här är till glädje för beslutsfattare som arbetar både i Finland och EU, säger Tanja Remes, kontaktchef för Helsingfors universitets påverkansarbete.
Universitetet har till exempel utarbetat anvisningar för forskare och en färdig layoutmall för att skriva policyrekommendationer. Policyrekommendationerna är korta och lättbegripliga sammanfattningar som politiker, assistenter och tjänstepersoner kan använda i sitt arbete.
– Det är viktigt att rekommendationerna finns snabbt tillgängliga. Därutöver är rätt tajming viktigt – information behövs när beredningen av beslutsfattandet börjar. Vi hoppas att den färdiga mallen kommer att inspirera allt fler forskare att sammanställa sina slutsatser som ett tydligt paket. I fortsättningen kommer de färdiga policyrekommendationerna att finnas på universitetets webbplats, berättar Remes.
Ett annat nytt initiativ är den nätkurs i forskningens genomslag som lanserades i fjol. På kursen kan forskarna till exempel fundera över hur deras egen forskning kan påverka samhället. Det finns också praktiska tips för hur saken kan främjas.
– Varje forskare kan främja samverkan med samhället på de sätt som passar hen bäst. Någon kan kommunicera om forskningsresultat i sociala medier, medan någon annan kan förena krafterna med näringslivet eller den offentliga sektorn. Forskarens arbete har också i sig alltid ett samhälleligt genomslag, eftersom det för vetenskapen framåt, påpekar Remes.
Webbkursen lämpar sig särskilt väl för forskare som befinner sig i början av sin karriär, men också erfarna forskare kan få nyttiga tips. Kursen kan genomföras antingen på finska eller engelska, och den pågår 3–6 timmar.
– Behovet av dessa nya verktyg har också sitt upphov i universitetets strategi, där kunskapsutbyte och samverkan med samhället spelar en central roll. Vi hoppas att forskningsbaserad kunskap i allt högre grad ska användas som grund för beslutsfattandet, säger Remes.
Helsingfors universitet erbjuder forskare också många andra hjälpmedel för att främja genomslaget. Forskare kan till exempel be universitetets team för påverkansarbete att ordna en utbildning i vetenskapsförmedling på sitt campus.
Forskarna uppmuntras också att utarbeta en interaktionsplan och använda materialet från Finska Vetenskapsakademien för att förmedla forskningsbaserad kunskap till beslutsfattandet. Det finns också tillgång till stöd för riksdagens utskottshöranden.
– Vi vill hjälpa forskarna att aktivt förmedla information till beslutsfattare. På så sätt ökar vi förståelsen av varför vetenskapen är viktig för samhället. Dialogen mellan forskare och beslutsfattare har en avgörande roll när vi vill främja den gröna omställningen, stödja finländarnas hälsa och välbefinnande eller stärka demokratin, sammanfattar Remes.