Europeiska forskningsrådet har beviljat åtta forskare vid Helsingfors universitet ERC Starting Grant-finansiering, som beviljas unga lovande forskare. Forskningsfinansieringen uppgår till cirka 1,5 miljoner euro och omfattar fem år. Den är avsedd för att bilda en egen forskningsgrupp och inleda självständigt arbete i Europa.
Forskare och projekt som beviljats ERC Starting Grant-finansiering 2024
Rymdvädret kan påverka jorden och vår teknik – det kan störa navigering och kommunikation, hota kraftnät, skada rymdfarkostelektronik och öka den atmosfäriska friktionen. Maxime Grandins (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) projekt syftar till att karakterisera energitillförseln i den övre atmosfären under substormar, vilket hjälper oss att bättre förutse och mildra de negativa effekterna av rymdväder. Projektet kommer att bygga på nya markbaserade instrument, såsom det jonosfäriska radarsystemet EISCAT_3D, optiska instrument och nya medborgarvetenskapliga metoder som kommer att utvecklas under projektet.
Brässen producerar T-celler som är viktiga för immunförsvaret. Organet skadas lätt vid stamcellstransplantation, vilket leder till olika allvarliga komplikationer. Ett forskningsprojekt som leds av Eliisa Kekäläinen (Medicinska fakulteten) syftar till att utreda hur brässen skyddar sig mot yttre hot och hur detta försvar förändras när vi åldras. Målet är att skapa en vävnadsodlingsmodell där skador på brässen kan modelleras. I modellen går det också att testa olika behandlingar för att skydda brässen under en stamcellstransplantation.
Kamil Mamaks (Statsvetenskapliga fakulteten) ERC-finansierade projekt bygger en filosofisk grund för straffrätt som inkluderar robotar och därmed bereder mark för ett smidigt samarbete mellan människor och robotar. Projektet har tre huvudmål: att svara på frågan om vad robotar är ur en straffrättslig synvinkel, att införa och försvara en fenomenologisk redogörelse för straffrätten och att utveckla modeller för straffrättsliga institutioner för robotar.
Beroendeframkallande produkter, såsom spel om pengar, säljs och marknadsförs allt oftare på nätet. I nätmiljöer samlar all verksamhet enorma mängder beteendedata. I Virve Marionneaus (Statsvetenskapliga fakulteten) projekt undersöks digitala spelbolags nätverk och hur nätverken utnyttjar data för kommersiella ändamål. Syftet är att förstå de ekonomiska maktstrukturer som anknyter till uppkomsten av beroenden och hur man med hjälp av reglering kan ingripa i dem.
Alexander Mühleips (Institutet för bioteknik) ERC-finansierade projekt undersöker hur den cellulära drivkraften hos malariaparasiten, mitokondrien, ändrar sin membranuppbyggnad. För att gå över från ett stadium till ett annat i sin livscykel är parasiten beroende av att dess metabolism kopplas om och att dess mitokondrie omformas. Att förstå den grundläggande biologi som styr denna process kan öppna nya vägar för att kontrollera spridning av sjukdomen och för framtida utveckling av antimalariamedel.
Nanna Myllys (Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten) forskningsprojekt utvecklas nya beräkningsmässiga och experimentella metoder för att utreda hur syrehaltiga organiska föreningar i atmosfären uppstår, deltar i uppkomsten av aerosoler och påverkar klimatet. De data som produceras i undersökningen används för att förbättra atmosfärsmodellers noggrannhet, vilket bidrar till att fatta miljömässigt hållbara politiska beslut.
Varför och när blev statistiken över fångars hälsa tillräckligt viktig för att manipuleras av politiska skäl? Temat för Mikhail Nakonechnyis projekt (Humanistiska fakulteten) är hur brottsbekämpande myndigheter döljer fångarnas dåliga hälsa med illvilligt uppsåt. Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet undersöker brittiska, indiska koloniala, amerikanska och sovjetryska fängelser och fångläger från och med det västerländska fängelsets uppkomst fram till nutid. Resultatet kommer att bli den första jämförande integrerade historien om byråkratiska oegentligheter som emellanåt har begåtts för att förminska den egentliga omfattningen av sjukdom, epidemier och dödlighet vid fängelseinstitutioner i västerländska demokratiska och auktoritära regimer.
Jonathan Valks forskningsprojekt (Humanistiska fakulteten) undersöker ökningen av arameisk skrift i Mellanöstern under första hälften av det första millenniet f.Kr. Projektet kommer att skapa en omfattande digital databas med tidig arameisk skrift från Mellanöstern, katalogisera indirekta bevis på användning av skriften och ompröva uppfattningen att arameiskans intåg i Mellanöstern var en lång process. Forskningen bidrar till vår förståelse av sociolingvistiska variationer och till vår förståelse av språkval och språkförändringar. Detta är relevant både för det forntida Mellanöstern och i vår egen tid av global språklig och kulturell förändring.
Läs mer om beviljad ERC Starting Grant-finansiering på ERC:s webbplats.
Europeiska forskningsrådets (ERC) finansieringar är eftertraktade, och Helsingfors universitets forskare har varit mycket framgångsrika i utlysningarna av dem. Bland europeiska forskningsinstitutioner är Helsingfors universitet på tjugofemte plats när det gäller beviljade ERC-finansieringar. I Norden är Helsingfors universitets placering andra och i Finland är placeringen överlägsen etta. Helsingfors universitets forskare har beviljats knappt hälften av all ERC-finansiering i Finland.
I räkningen ingår inte Synergy Grant-finansieringen som delas ut bland forskare som arbetar med projekt där flera universitet deltar.
Europeiska forskningsrådet ERC hör till de mest ansedda forskningsfinansiärerna. Rådet främjar mångvetenskaplig spetsforskning med långsiktiga forskningsanslag.
ERC beviljar finansieringar åt tre huvudgrupper: åt unga lovande forskare (Starting Grant), åt etablerade forskare som bedrivit forskning från sju till tolv år (Consolidator Grant) och åt etablerade toppforskare inom sitt område (Advanced Grant). Dessutom beviljar ERC finansiering åt bland annat projekt som är gemensamma för flera universitet (Synergy Grant) och för att kommersialisera forskning (Proof of Concept).