Anne-Karin Furunes verk är internationellt kända och har ställts ut bland annat på Venedigbiennalen och Galerie Anhava i Helsingfors. Furunes använder en exceptionell teknik, där hon perforerar en svart målarduk med hand och låter ljuset utforma ett nytt verk. Slutresultatet är ett fotografiliknande porträtt som får ta form i betraktarens sinne. Verket ställs ut i festsalens foajé i huvudbyggnadens gamla del från och med den 28 mars.
Konstnären Anne-Karin Furunes gläder sig över beställningen.
– Det är en stor ära att få samarbeta med Helsingfors universitet. Det är också fint att verket skulle föreställa just dessa kvinnor. Det finns mycket information om dem i arkiven, men nu får också allmänheten och alla vid universitetet se vilka de här kvinnorna i den forntida manliga universitetsvärlden var.
Furunes konstverk föreställer Tekla Hultin, Emma Irene Åström och Karolina Eskelin.
– Eskelin var den första kvinnliga doktorn i Finland. Hon disputerade i medicin 1896, och tillhörde också en sexuell minoritet, berättar museiamanuensen Päivi Rainio. – Eskelin gjorde en imponerande karriär som läkare. Hon älskade sportbilar och körde en sådan även själv.
Tekla Hultin är Finlands andra kvinnliga doktor i historia. Hon disputerade strax efter Eskelin och gjorde karriär som kvinnosakskvinna och politiker. Emma Irene Åström var den första kvinnan att ta magisterexamen 1882. Hennes område var filosofi. För att över huvud taget kunna studera på den här tiden måste kvinnorna ansöka om könsdispens.
Konstverket lyfter fram kvinnorna och deras ställning vid universitetet
Enligt prorektor Hanna Snellman lyfter Furunes fram kvinnorna och deras ställning vid universitetet på ett ypperligt sätt. Betraktaren måste nämligen anstränga sig en smula för att kunna urskilja kvinnorna i konstverket. Även de historiska kvinnorna måste anstränga sig: för att komma in i universitet och för att får göra akademisk karriär.
Snellman berättar att i synnerhet upphängningen i huvudbyggnadens tidningssal har väckt frågor, eftersom det där bara är män som blickar på oss från väggar och statyer. Det finns ändå en orsak till fenomenet: man har velat välja ut universitetets ”founding fathers” till just den här upphängningen – bokstavligen pappor, med andra ord. Den akademiska karriären öppnade sig så sent för kvinnorna att de inte hunnit ha ledande positioner vid universitetet särskilt länge. Även de första kvinnliga professorerna inledde sina yrkesbanor först på 1900-talet.
Furunes verk har fått en fin plats i foajén, som används mycket vid stora tillställningar, till exempel vid promotioner, men också till vardags av alla vid universitet. Konstverket tar även upp jämställdhetsperspektiv bland studenter, eftersom de historiska kvinnorna fick sin studierätt senare än männen.
– Konstverket symboliserar inklusion och gemenskap på flera nivåer, vilket rimmar väl med vår strategi, konstaterar Snellman belåtet.