Kan socialt entreprenörskap hjälpa till att bevara basservicen i byarna? Och skulle jordbrukets näringscykel förbättras om djur- och växtproduktionsgårdar samarbetade mer med varandra? Bland annat dessa frågor undersöker man vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet.
Till följd av pandemin är också multilokaliseringen av informationsarbetet en aktuell fråga, och de fritidsboendes ställning i kommunerna väcker intresse.
– Vi har länge bedrivit forsknings- och utvecklingsarbete kring fritidsboende och deras intressen, säger institutets direktör Sami Kurki.
Ruralia, som finns i Seinäjoki och S:t Michel, har en viktig roll i landsbygdens utveckling. Institutet producerar själv information och sammanställer också forskningsresultat från Helsingfors universitets huvudcampus för de lokala aktörerna.
För Södra Österbottens del är institutets kontakter till den agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten särskilt viktiga. De bästa forskningsnätverken inom branschen är till nytta nu när hållbarhetsomställningen vänder upp och ner på livsmedelsproduktionen.
– I det här området är maten den viktigaste delen av strategin, säger Kurki.
De starka banden till företag och kommuner gör Ruralia till en föregångare inom ekosystemtänkande
Institutets tyngdpunkt ligger på tät samverkan med det lokala näringslivet, kommunerna och byaföreningarna samt landskapsförbunden och ministerierna. Ruralia genomför årligen cirka 60 projekt i Seinäjoki och S:t Michel, med 300–400 samarbetspartner.
Kurki jämför samarbetet med ett knytkalas: varje deltagare tar med sig sin egen kunskap till bordet och tillsammans börjar man sedan utarbeta lösningar.
– På det här sättet uppstår ofta de bästa forskningsidéerna, som också är av akademiskt intresse.
På samma sätt kan också värdefulla uppslag ta form vid institutets delegationsmöten, där representanter för städerna, näringslivet och olika utvecklingsorganisationer deltar. Vid båda sina verksamhetsställen har Ruralia också två tjänster för ansvariga forskare, som delvis finansieras av kommunerna och företagen.
Man kan säga att institutet är en föregångare inom det allt mer utbredda ekosystemtänkandet.
Institutet för med sig internationell finansiering och internationella nätverk till Södra Österbotten
Ruralia har sedan 1990-talet också fungerat som lokomotiv för EU-projekten i området, och har haft en betydande roll i att Seinäjokiregionen fått ta del av finansieringen. Gemensamma ansökningar görs bland annat till programmen Horisont Europa och Interreg. Framtidsutsikterna är goda eftersom hållbarhetsomställningen, digitaliseringen och platsbaserade lösningar just nu står på EU:s agenda, berättar Kurki.
– Ruralia har möjlighet att delta i internationella projekt där man kopplar in lokala aktörer.
Ruralia har också sedan 2011 ett internationellt program för disputerande forskare som ger dem möjlighet att besöka Seinäjoki eller S:t Michel för en månad. Enligt Kurki har intresset för programmet varit stort.
– Vi har byggt upp varaktiga samarbetsrelationer med alla europeiska länder.
Hyytiälä forststation samlar in data som används av klimatforskare över hela världen
Ruralia-institutet är bara ett exempel på Helsingfors universitets verksamhet runt om i Finland. Förutom i Seinäjoki och S:t Michel är universitetets närvaro stark också i universitetscentret i Lahtis. Det finns sju forskningsstationer: den nordligaste i Kilpisjärvi och den sydligaste i Hangö.
En av de kändaste forskningsstationerna är Hyytiälä forststation som ligger i Juupajoki. Den är känd över hela världen för sin banbrytande aerosolforskning och sina SMEAR II-mätningar som startade 1995. Mätningarna möjliggör långsiktig forskning om växelverkan mellan ekosystemen och atmosfären.
– Det här är nog en av de kändaste platserna bland klimatforskare, konstaterar Antti Uotila, direktör för forskningsstationen.
Hyytiäläs data är öppen och används av forskare runt om i världen. Dessutom ordas internationella forskarkonferenser på forststationen. Under dem får gästerna, förutom att bekanta sig med mätningarna, också bada bastu, simma och delta i exkursioner.
– Innan coronapandemin hade vi ett tiotal ansedda konferenser per år, säger Uotila.
Det snart färdigbyggda Living Lab siktar på att bli en internationell förebild för byggande i trä
Det över hundra år gamla Hyytiälä är känt för sina fältkurser som varje sommar lockar forstkandidater i skogsvetenskap till Juupajoki. Stationen bidrar också till att forskning kring klimatet, skogar, sjöar och kärr blir bekant för en större publik. Till exempel har skolbarn möjlighet att besöka forststationen.
– Vi har ett fortgående samarbete inom vetenskapsfostran med Juupajokis förskole- och grundskoleundervisning, berättar forskningskoordinator Pauliina Schiestl-Aalto.
Snart står en ny landvinning på tur: Living Lab, ett forskningsobjekt med fokus på träbyggande, kommer att stå klart i Hyytiälä hösten 2022. ”Det levande laboratoriet” består av fyra inkvarterings- och undervisningsbyggnader från vilka man samlar in information om material, inomhusluft och trivsel.
– Det gör vår forskningspalett mångsidigare, säger Uotila.
Living Lab bereder väg för nya samarbeten för Hyytiäläs del, till exempel med näringslivet. Laboratoriet förstärker också forststationens band med internationella nätverk, eftersom den information som samlas in i laboratoriet kommer att delas med Oregons universitet och ett forskningsinstitut i Slovenien. Snart kommer kanske Hyytiälä även att bli känt för sina hållbara träbyggnader utöver sina skogs- och klimatdata.
Mångsidig forskning från Kilpisjärvi till Hangö
- Helsingfors universitet verkar vid tre universitetscenter: Seinäjoki, S:t Michel och Lahtis.
- En del av universitetets forskningsprogram Ekosystem och miljö, som behandlar klimatförändringar, arktiska områden, Östersjön och urbana ekosystem finns i Lahtis. Lahtis universitetscampus samarbetar mycket med företag och här finns också universitetets specialutrustade alglaboratorium.
- Ruralia-institutet i Seinäjoki och S:t Michel undersöker matkedjor, naturresurser och lokal utveckling. Tyngdpunkten ligger på samverkan mellan landsbygd och städer, företagande samt innovation genom partnerskap med andra. Omkring 50 personer arbetar vid institutet.
- Helsingfors universitet har också sju forskningsstationer runt om i Finland: Kilpisjärvi biologiska station, Muddusjärvi forskningsstation i Enare, Värriö forskningsstation i Salla, Hyytiälä forststation i Juupala, Lammi biologiska station i Tavastehus, Viks undervisnings- och försöksgård i Helsingfors och Tvärminne zoologiska station i Hangö.