Geograf, forskardoktor Age Poom häpnade då hon såg en nationalskatt, en karta över Estland tryckt år 1934, på campus Gumtäkt. Kartan hängde i geografernas kafferum, ovanför en lädersoffa. Kartan har varit till glädje för den estniska forskaren under årens lopp, och hennes förvåning var stor då geograferna överräckte den åt henne som en avskedsgåva.
–Jag är väldigt tacksam över det här, och jag funderar ännu över var den skall hänga, men jag garanterar att den kommer att få en värdig plats på institutionen för geografi vid Tartus universitet, säger Age Poom, som flyttar till Tartu. Kartan är vacker och unik, och en viktig milstolpe i estnisk kartografi.
Det finns endast några få originalkopior kvar av kartan, som ritades av den estniska geografen professor August Tammekann. Tammekann verkade som professor i geografi vid Tartus universitet under åren 1934-1940 och vid Helsingfors universitet 1953-1959.
Ursprungligen trycktes 2000 kopior av kartan, och före andra världskriget hängde den på väggen i många estniska skolor och ämbetsverk. Kartan nyttjades i geografiundervisningen i skolor och universitet, tills den utropades till förbjudet material på 1960-talet.
Många av kartorna hade förstörts redan under kriget, men man försökte nu förstöra resten eftersom de inte fick användas offentligt mera. På 1970-talet togs en liten nyupplaga av kartan i Sverige, dit många ester hade flytt. På institutionen för geografi vid Tartus universitet fanns det endast några färgexemplar i dåligt skick och ett fåtal svartvita kvar. År 2012 gjorde man en digital karta på basen av den som var minst skadad av kartorna vid universitetet. Den finns till salu i universitetets nätbutik.
Då August Tammekanns 100-årsjubileum firades år 1994 grävde hans dotter Eva-Maija Tammekann fram en kartskiss ur sitt hemarkiv, vilken hon donerade till institutionen för geografi vid Tartus universitet. August Tammekann hade fört med sig kartor och skisser till Finland.
En av dessa kartor hade bevarats i kartförrådet på hans arbetsplats vid Helsingfors universitet, och nutidens geografer som beundrade den hade ingen aning om hur värdefull den var. Nu har den återvänt till Estland.