En app som utvecklar teamkompetens för skolor och arbetsplatser, över 60 pilotprojekt runt om i Finland och lovande marknader även i utlandet. Ännu för cirka fem år sedan skulle Auli Toom, professor i pedagogik, knappast ha anat att hennes forskningsgrupp skulle skapa grunden för allt detta.
I själva verket tvekade Toom länge att delta i idétävlingen Helsinki Challenge, men hon ändrade sig eftersom hon tänkte att det skulle främja vetenskaplig forskning. Snart insåg hon att det kan vara mycket givande att kommersialisera egna insikter.
– Jag lärde mig väldigt mycket om samutveckling av forskning och genomslagskraft, berättar Toom.
Teamet Dlearn Helsinki kom till tävlingens final, vilket satte fart på utvecklingen av en mobilapp och en kompentensvägg som samlar kunskap. Med hjälp av dem kan skolelever och anställda tillsammans lära sig omfattande färdigheter såsom växelverkan och konfliktlösning. Efter kommersialiseringsvägen uppstod spinoutföretaget TeamFluent, och nu finns det planer på att översätta produkten till nordiska språk och kinesiska.
Produkter baserade på egen forskning i butikshyllan
För Kirsi Mikkonen, som arbetar som biträdande professor i livsmedelsvetenskaper i Vik, är innovationer en oskiljaktig del av arbetet – under årens lopp har hon anmält redan över tio uppfinningar. En av de senaste är ett aktivt förpackningsmaterial, som håller grönsaker, bär och frukt färska en längre tid och bidrar till att minska matsvinnet.
– Materialet bromsar upp cellandningen och förebygger mögel, förklarar Mikkonen.
Ett annat aktuellt kommersialiseringsprojekt är odling av svampmycel. Det möjliggör produktion av växtprotein med mindre energiförbrukning och lokaler, eftersom svampmassan odlas i mörka bioreaktorer.
När det gäller aktivförpackningarna har forskarteamet redan lämnat in patentansökningar i Europa, USA och Japan, och nu överväger man att grunda ett uppstartsföretag. Om allt löper enligt plan kan Mikkonens dröm förverkligas inom den närmaste framtiden.
– Jag har sedan länge drömt om att få se mina forskningsresultat i butikshyllan.
Kommersialiseringsprojekt ger ny forskningskompetens
Att lotsa forskningsresultat ut på marknaden kan ge forskare många värdefulla insikter. Toom berättar att hon under resan till exempel lärt sig att upprätta bättre finansieringsansökningar, identifiera viktiga nätverk och berätta om sina idéer för experter på olika områden. Appen har också blivit ett viktigt verktyg i det akademiska arbetet.
– Med hjälp av appen kan vi hela tiden samla in eget forskningsmaterial.
Mikkonen har noterat att det efter kommersialiseringsprojektet blivit lättare att inrikta det egna arbetet mot praktiska applikationer. Det gör det lättare att förändra världen. Mikkonen påpekar att det årliga globala matsvinnet kostar hundratals miljarder euro och att 45 procent av frukten och grönsakerna slängs i produktionskedjan. För henne är kommersialisering ett sätt på vilket missförhållanden kan åtgärdas.
– Det är en kanal via vilken man kan påverka det som sker i samhället.
Innovationer intresserar när de bidrar till egen forskning
Men hur samordnar man akademiskt och kommersiellt tänkande? Till exempel när man marknadsför en produkt måste man tänka efter vad man kan påstå, berättar Toom. För hennes team har det hela tiden varit självklart att reklam ska ha en vetenskaplig grund.
– När vi i forskning argumenterar för en app är vi mycket noggranna.
Tidsmässigt är det inte nödvändigtvis svårt att kombinera innovationer med andra forskningsuppgifter, även om vissa faser i processen kräver krafter. Toom tror att intresset för kommersialisering löper bäst när man samtidigt kan främja det egna vetenskapliga arbetet.
– I mitt fall har det fungerat helt bra när jag fått idéer i grundforskningen, berättar Mikkonen.
Man kan lotsa uppfinningar till marknaden även om man inte vill bli företagare
Kommersialisering innebär inte nödvändigtvis att en forskare måste bli företagare, påpekar Toom och Mikkonen. Ingendera av dem vill till exempel ta över ansvaret för den operativa ledningen av ett uppstartsföretag, utan de fokuserar fortfarande på forskning och undervisning på universitetet.
– För mig har det hela tiden varit klart att jag inte lämnar universitetet, säger Toom.
Toom och Mikkonen uppmanar att kolleger som är intresserade av kommersialisering ska tänka efter om de egna idéerna kunde klara sig på marknaden. Steget från grundforskning till innovation är inte alltid så stort som man lätt kunde tro.
– Det gäller bara att tänka ett steg längre för att få en uppfattning om kommersialiseringspotentialen.
- Vänd dig till en kollega som har erfarenhet av att lotsa produkter baserade på egen forskning till marknaden. Då får du förstahandsinformation om vad kommersialiseringsprojekt de facto kräver och kan ge.
- Kontakta Helsingfors universitets kommersialiseringsbolag. Berätta om dina idéer och diskutera med experter om vilka möjligheter de medför och hurdan finansiering du kan söka för att vidareutveckla dem.
- Delta i en företagsinkubator eller 6–8 veckor långa förinkubatorprogram som startar snart på campusområden för lära dig mer om vilken kommersiell potential din idé har.
- Kom ihåg att man inte behöver kunna allting själv. HIS hjälper till exempel med ansökan om produktutvecklingsfinansiering och med att hitta chefer och investerare för företaget.
- Kom också ihåg att alla idéer inte leder till kommersiella genombrott. Det innebär ändå inte att det inte kunde vara vettigt att fortsätta att förädla dem.