Coronaviruspandemin hade en tämligen liten inverkan på arbetsmarknadssituationen för dem som utexaminerats från Helsingfors universitet 2015. Bara var sjunde respondent bedömde att pandemin på något sätt hade påverkat hens situation på arbetsmarknaden. Detta framgår av en karriäruppföljningsenkät som genomfördes under senhösten 2020.
Antalet permitterade på grund av coronavirusläget var störst i maj 2020, men merparten hade återgått till arbetet i oktober 2020. Vissa respondenter uppgav att arbetssökningen hade försvårats. En del hade skjutit upp företagsstarten och för en del företagare hade företagets verksamhet försvårats.
Ökat arbetsengagemang hos vissa, sämre motivation hos andra
– Största delen av enkätdeltagarna rapporterade om ändringar i arbetets innehåll, arbetssätten eller de kunskaper och färdigheter som krävs i arbetet. Den största enskilda förändringen var övergången till distansarbete. De som fortsatte att arbeta på plats behövde ta hänsyn till viruset i hälsosäkerheten, berättar Eric Carver, specialist vid enheten Strategiskt stöd för undervisningen.
Respondenternas uppfattningar om coronatidens inverkan på kompetensbehoven eller trivseln på arbetet varierade stort.
– Vissa upplevde att de lärt sig mycket nytt, medan andra bedömde att arbetets innehåll eller de kunskaper och färdigheter som krävs för att utföra det inte ändrades nämnvärt på grund av övergången till distansarbete. Många respondenter rapporterade att coronatiden, distansarbetet och det ändrade eller begränsade sociala samspelet försämrade deras arbetstrivsel eller motivation. En del upplevde dock att distansarbetet ledde till att arbetseffektiviteten och arbetsengagemanget ökade och att förutsättningarna att kombinera arbete och fritid förbättrades, säger Eric Carver.
Pandemin synliggjorde behovet av nya färdigheter
– I svaren från respondenter som utexaminerats från Statsvetenskapliga fakulteten var det överraskande att så många respondenters ställning på arbetsmarknaden hade förblivit stark trots pandemin: endast fyra procent uppgav att de hade varit permitterade. Ungefär hälften rapporterade om ökat distansarbete, och förändringar i arbete som utfördes på plats rapporterades i det närmaste av dem som arbetade inom social- och hälsovården. Vissa har trivts utmärkt med distansarbetet och vill inte återgå till att arbeta på kontoret som förr, analyserar universitetslektor Markku Sippola de öppna svaren från Statsvetenskapliga fakulteten.
Respondenter från Humanistiska fakulteten bedömde att de under coronatiden allt mer behövde särskilt it-kunskaper och färdigheter i självledning och interaktion. För många hade behoven ett samband med distansarbete.
– De som arbetar med undervisning framträdde som en egen grupp. Denna grupp problematiserade oftare än andra yrkesgrupper hur övergången till distansarbete eller coronarestriktionerna i arbetet påverkade deras behov av substanskunskap, särskilt det pedagogiska kunnandet, säger karriärvägledningsspecialist Jarkko Immonen.
I svaren från Veterinärmedicinska, Medicinska och Farmaceutiska fakultetens utexaminerade studenter framträdde ett förändrat behov av substanskunskaper och ett behov av att lära sig nya arbetssätt och färdigheter till följd av de pandemirelaterade åtgärderna, säger karriärvägledningsspecialist Sanna Grannas.
– Bland de som utexaminerades från Juridiska fakulteten nämndes det i några av svaren att arbetets innehåll hade förändrats, nytt var t.ex. juridiska coronarelaterade frågor, säger Tarja Tuononen, pedagogisk universitetslektor vid Centret för universitetspedagogik.
Svaren i karriäruppföljningsenkäten påverkar universitetets finansiering
Karriäruppföljningsenkäten för magistrar påverkar finansieringsmodellen för universiteten från och med i år. Till indikatorerna hör både antalet sysselsatta och utbildningens kvalitet, som utvärderas på basis av enkätsvaren.
Nästa karriäruppföljningsenkät öppnas måndagen den 4 oktober. Denna gång riktar sig enkäten till dem som avlagt magisterexamen 2016 och dem som avlagt doktorsexamen 2018. De kontaktas personligen om enkäten.
Axplock ur resultaten i 2020 års karriäruppföljningsenkät, magistrar
- Sysselsättningen är god bland de som avlagt högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller lärarexamen inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Fem år efter utexaminering var 93 % sysselsatta, 2 % var arbetslösa och 5 % utanför arbetskraften. Som utanför arbetskraften räknas till exempel heltidsstuderande. Andelen sysselsatta inom arbetskraften var mycket hög, 98 %.
- Av dem som svarade på karriäruppföljningsenkäten var över fyra av fem nöjda med sin examen med tanke på karriären, arbetade med uppgifter som motsvarade sin utbildningsnivå och kunde dra nytta av sina kunskaper och färdigheter från universitetet i sitt arbete.
- De som utexaminerats från Helsingfors universitets 11 fakulteter arbetar med mångsidiga expertuppgifter. Fem år efter utexamineringen arbetade cirka var femte med undervisning och fostran, och likaså cirka var femte med kund- och patientarbete. Ungefär var sjunde arbetade med förvaltnings-, planerings- och utvecklingsuppgifter. En dryg tiondel forskade.
- En dryg tredjedel av dem som svarade på karriäruppföljningsenkäten arbetar för företag och en knapp tredjedel för kommunerna. Även staten, universiteten och tredje sektorn är betydande arbetsgivare. Strax över en femtedel av respondenterna har varit företagare, frilansare eller yrkesutövare efter utexamineringen.
- Andelen respondenter som upplevt arbetslöshet ligger på samma nivå som i de tidigare enkäterna (cirka en tredjedel, 34 % av de utexaminerade 2015). Skillnaderna mellan olika fakulteter är markanta.
- De utexaminerade är mest kritiska när det kommer till frågan huruvida utbildningen gett tillräckliga färdigheter för arbetslivet. Två tredjedelar av respondenterna är åtminstone delvis av samma åsikt med detta påstående.
- Skillnaderna mellan fakulteter är delvis markanta vid bedömningen av förhållandet mellan utbildning och arbete.
- Andelen nöjda med sin examen varierar från 100 % vid Veterinärmedicinska fakulteten till 69 % vid Teologiska fakulteten. I svarsspridningen sticker de så kallade professionsområdena ut, dvs. områden där en examen ger direkt behörighet för ett yrke och rätt att utöva det, och de så kallade generalistområdena, där en examen ger färdigheter för många slags expertuppgifter. Inom professionsområden bedömer respondenterna förhållandet mellan arbete och utbildning i genomsnitt positivare än inom generalistområden. Det är dock viktigt att notera att uppfattningarna skiljer sig markant även inom fakulteter och utbildningsområden.
Mer information om sysselsättningen bland de utexaminerade från olika områden får du från karriäruppföljningsrapport om magistrar (PDF).
Axplock ur resultaten i 2020 års karriäruppföljningsenkät, doktorer
Sysselsättningen bland dem som avlagt doktorsexamen vid Helsingfors universitet är god. Tre år efter utexamineringen var 94 % sysselsatta, 1 % arbetslösa och 5 % utanför arbetskraften. Andelen sysselsatta inom arbetskraften var mycket hög, 99 %.
Av dem som svarade på karriäruppföljningsenkäten arbetade över fyra av fem med uppgifter som motsvarade deras utbildningsnivå, kunde dra nytta av kunskaper och färdigheter från universitetet i sitt arbete och var nöjda med sin examen med tanke på karriären.
Över 40 % av doktorerna forskar som sitt huvudsakliga arbete. Doktorerna arbetar med varierande uppgifter beroende på utbildnings- och vetenskapsområde. En tredjedel av doktorerna sysselsätts av universitetssektorn, en fjärdedel av företag och en knapp femtedel av staten.
Mer information om utexaminerade doktorer från olika vetenskapsområden finns i den engelskspråkiga karriäruppföljningsrapporten om doktorer (PDF).