Undervisning
Äldre universitetslektor Henrik Hägglund började undervisa vid Svenska social- och kommunalhögskolan hösten 1982 och nu avslutar han sin karriär med en period av undervisningsintensiva år efter sin period som rektor som varade 1995-2014.
Hägglund har främst undervisat olika delar av offentlig rätt med fokus på förvaltningsrätt och kommunalrätt. Hägglund är en omtyckt lärare bland studenterna och själv säger han att det viktigaste i undervisningen är att skapa kontakt med studenterna.
– Det som är viktigt oberoende av vilken undervisningsform man använder, närundervisning eller om man sitter framför en datorskärm som det gångna året, är kontakten med studenterna eller åhörarna, att man får en känsla av att de är med i undervisningssituationen, beskriver Hägglund.
Det viktigaste enligt Hägglund är att det uppstår en känsla av dialog som också kan ske utanför själva undervisningssituationen genom att studenterna kontaktar med tilläggsfrågor och ger respons. Att ha en levande kontakt med studenterna är också det som är mest givande med arbetet.
– Distansundervisningen har inte ändrat på det så radikalt att man inte har någon kontakt mera, även om det är på ett annat sätt. Jag saknar nog den levande kontakten som närundervisningen möjliggör. Men också i distansundervisningen är känslan av att jag får kontakt och någon slags respons av studenterna det som är givande för mig. Och jag hoppas att det är givande för dem med, säger Hägglund.
Forskning
Henrik Hägglund började på Soc&kom och kom in på en akademisk karriär av en slump.
– Det råkade sig att min studiekamrat och goda vän Håkan Stoor hade fått jobb som juridiklärare vid Soc&kom och så visade det sig att det fanns en annan juridiklärartjänst ledig också. Det var egentligen tänkt att vara tillfälliga arrangemang, men så blev det ganska långvarigt. Men att jag stannat så länge är säkert ett tecken på att jag trivts med det, både miljön och jobbet. Det har känts både meningsfullt och på många sätt trevligt och intressant innehållsmässigt, berättar Hägglund.
Under de sina 20 som rektor fanns det inte så mycket tid för forskning, men som universitetslektor har Hägglunds forskningsintressen främst legat på kommunalrätt och skolförvaltningsrätt.
Hägglund intresse för kommunal- och skolförvaltningsrättsliga frågor härstammar redan från hans skoltid. Då var han aktiv i läroverksråd som idag motsvaras av direktioner för skolor. Läroverksråden var på 1970-talet en ny form av skoldemokrati och Hägglund var bland annat ordförande för läroverksrådet i sin skola. Senare jobbade Hägglund under studietiden vid skolverket, numera fostrans- och utbildningssektorn, i Helsingfors.
– Det var då grundskolan infördes i Helsingfors och det skedde mycket intressant både ur ett kommunalrättsligt och ett kommunalpolitiskt perspektiv, berättar Hägglund.
Intresset för kommunalrätt väcktes under studierna, då Hägglund speciellt gillade kursen i förvaltningsrätt.
Läs också: Henrik Hägglund får hederstiteln professor
Samhällelig växelverkan
Under Hägglunds tid som rektor började universitetens tredje uppdrag, samhällelig växelverkan, betonas allt mer inom högskoleväsendet. Från1990-talet hade Soc&kom en aktiv samarbetsdelegation med externa kontakter och en omfattande fortbildningsverksamhet växte fram vid högskolan. Hägglunds egen samhälleliga växelverkan har också främst gått ut på undervisning inom fortbildning. Han undervisat olika delar av skolförvaltningsjuridik, bland annat i den så kallade rektorsskolan som Soc&kom tidigare arrangerade som gav lärare rektorsbehörighet.
I 20 års tid, 1993–2013, skrev Hägglund rättsfallsartiklar till varje nummer av Finlands kommuntidning, numera Kommuntorget. I artiklarna, 10–11 per år, kombinerades både forskning och samhällelig växelverkan och de behandlade i allmänhet avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen på kommunalrättens område.
– Det finns många olika sätt att utföra samhällelig växelverkan, men i grunden tycker jag att universitetens viktigaste samhälleliga växelverkan ändå är de personer som fått sin utbildning vid universiteten som är ute i samhället och jobbar och använder sig av kunskap som de har fått.
Tid som rektor
På 1990-talet valdes högskolans rektor genom sonderingar bland personalen med fast lärartjänst och 1995 blev Henrik Hägglund tillfrågad om han ville bli rektor.
– Jag måste väl ha tackat ja på den frågan eftersom jag sedan blev vald till rektor, skrattar Hägglund, men berättar att beslutet föregicks av noggrann övervägning, eftersom det var ett vägval i riktning mot administrativa uppgifter istället för undervisning och forskning. Trots att Hägglund gillade undervisning och forskning var han också intresserad av administrativa uppgifter. Efter mycket funderande tackade han ja.
Under Hägglunds närmare 20 år som rektor skedde en hel del lagstiftningsreformer då Hägglunds expertis inom juridik kom väl till användning.
År 1997 trädde en universitetslag i kraft som var gemensam för alla universitet. Följande universitetslag trädde i kraft 2010 som flyttade bort universiteten från den omedelbara statliga förvaltningen som blev självständiga offentligrättsliga institutioner.
– Det har varit mycket lagstiftningsarbete under årens lopp då man dels fått fundera hur Soc&koms ställning tryggas i de här lagarna, dels har det inneburit att det ska skrivas nya instruktioner och bestämmelser internt.
Ursprungligen hade Soc&kom en egen lag med lång förordning som nu krympts till en paragraf i universitetslagen och en paragraf i förordningen om universiteten.
– Ändå tycker jag att Soc&kom ställning, visserligen har förändrats, men ändå på något sätt bevarats autonom med en viss självständig beslutanderätt. Jag uppskattar att mina efterträdare på rektorsposten starkt har försvarat Soc&koms autonoma ställning.
Den största förändringen som skett under Hägglunds tid som rektor har ändå varit flytten från Tölö till Kronohagen.
– Flytten hade flera positiva effekter. Soc&kom blev synligare inom universitetet och det har haft en praktisk betydelse för studenter, personal och samarbetsparter, men också en symbolisk betydelse, säger Hägglund.
Läs också: Från satellit i Tölö till gracil nykomling i Kronohagen
Cirkeln sluter sig
Efter sin tid som rektor återgick Hägglund till det han började med – undervisning. Det har varit undervisningsintensiva år och i och med utbildningsreformen där Soc&koms vetenskapsområden organiserades i ett kandidatprogram har Hägglunds eget vetenskapsområde vuxit markant. Nu ligger alla vetenskapsområden på samma startlinje, vilket ökat synligheten och intresset för rättsvetenskap.
– Tidigare valde 0–3 studenter årligen rättsvetenskap som huvudämne, medan det i år suttit 16 studenter på kandidatseminarierna.
Hägglund blev pensionär från och med augusti, men helt släpper han inte Soc&kom ännu. Bland annat kommer han att hålla en kurs i medie- och offentlighetsjuridik i början av 2022 och så ska han slutföra sitt projekt med att skriva läromedel inom kommunalrätt.
– Sedan har jag inte så konkreta planer för vad annat för övrigt göra, men jag ser åtminstone fram emot att inte hela tiden ha en känsla av att nu borde jag göra det här. Att jobba som lärare vid ett universitet är lite som att vara studerande och alltid ha dåligt samvete för en massa ogjorda uppgifter. Jag hoppas i alla fall att jag slipper den känslan, säger Hägglund.