Ett verktyg som gör saker möjliga, och tjänar bildning, kreativitet och kritiskt tänkande. Det är vad digitaliseringen betyder för Helsingfors universitets nya digitaliseringsdirektör Jaakko Kurhila.
Kurhila kommer till sin nya post från anställningen som direktör för Öppna universitetet. Där utvecklade han med framgång nya digitala metoder, bland annat MOOC-webbkurser som är öppna för alla. Nu är hans uppgift att hjälpa hela universitetet utvecklas.
– Digitaliseringen är inte en mytomspunnen eller mystisk sak. Jag hoppas att folk ska kunna förhålla sig modigt till vad den kan föra med sig och tillsammans hitta de rätta metoderna för att verkställa den, säger Kurhila.
Undervisningen behöver samma utveckling som forskningen
Forskningen, undervisningen och lärmiljöerna har förändrats oerhört under de senaste åren. Man kan redan genomföra flera kurser på webben och skriva tentamina i tentakvariet enligt sin egen tidtabell. Öppna data och Open access-publicering har i fortsättningen en allt större roll vid universitetet.
Även undervisningen digitaliseras på flera olika vis. Tiotals utbildningsprogram vid Helsingfors universitet begrundar för närvarande hur digitala metoder kan göra undervisningen bättre.”Opetuksen toteutuksen digiloikka”, projektet för digitalisering av undervisningen, har genererat många idéer och metoder, från digitala salstentamina i medicin till tillämpningar av virtuell verklighet.
"Digitaliseringen av undervisningen till och med viktigare än digitaliseringen av forskningen."
Enligt Jaakko Kurhila är digitaliseringen av undervisningen till och med viktigare än digitaliseringen av forskningen. Forskningen utvecklas på grund av den internationella konkurrensen, också i fråga om finansiering.
– När det utvecklas ett nytt redskap eller en ny metod som främjar forskningen, tar man den raskt i bruk. Man vill inte ge andra forskare försprång. Samtidigt ökar forskningens kvalitet i och med den hårda konkurrensen.
Enligt Kurhila borde detsamma tillämpas även inom utbildningen.
– Det enda sättet att förbättra undervisningen är att utsätta den för öppen kritik. Öppenhet är ett sätt att få utbildningen att utvecklas åt rätt håll. Och för öppenhet krävs digitalisering.
I praktiken skulle en ökad öppenhet inom undervisningen till exempel innebära att vem som helst kunde delta i och utvärdera undervisningen via webben.
– Det skulle sporra lärarna att utveckla undervisningen. Jag tror att uppskattningen för undervisningen samtidigt skulle öka.
Kurs ger en inblick i universitetsstudier
Universitetet utvecklar för närvarande kurser riktade till dem som är intresserade av universitetsstudier. Målet är att de som är intresserade av ett visst område ska kunna delta i föreläsningar och andra undervisningssituationer via webben, och därmed se hurdana studierna i verkligheten är. Detta skulle kunna hjälpa studenterna välja rätt studieområde och i bästa fall minska antalet studenter som byter bana.
– Livslångt lärande är dagens melodi. Om undervisningen var en öppen del av samhället skulle alla kunna ta del av den nyaste kunskapen också efter sina studier, säger Kurhila.
När vardagen blir webbkurser och självständiga tentamina, är det något väsentligt vi inte lär oss? Träffas lärare och studenter längre alls?
– Det är av väsentlig betydelse att vara närvarande när det är viktigt. Visdomen finns i nätverk och mellan dem, i interaktionen mellan människor. Detta borde synas i hur vi ordnar undervisningen. Att studera är inte längre att sitta på föreläsningar, utan att arbeta tillsammans. Det innefattar mer gemenskap än många tror.
Digitaliseringssprånget i undervisningen presenteras
Slutseminariet för Helsingfors universitets digitaliseringsprojekt 2017 ordnas tisdagen den 22 maj klockan 12. Plats: Tankehörnan, Stage. Presentationerna är mestadels på finska. Anmäl dig före fredagen den 18 maj.
Mer information: Digiloikkaajat Stagella! (på finska)