Juridik är en passion för några, men när den är en obligatorisk del av studierna kan den kännas som ett onödigt måste. Speciellt författningsspråket kan förefalla stelt och svårt.
– Studenterna är inte alltid helt säkra på om de har kapacitet att tillägna sig juridiska saker eller om de ens vill lära sig dem, säger Martin Björklund, föreläsare och doktorand vid Helsingfors universitet.
Han har undervisat i offentlig rätt på Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet i över tio år. Kurserna har behandlat bl.a. mänskliga rättigheter, människorättssystemet och EU-rätt.
Svenska social- och kommunalhögskolan utbildar inte jurister och bara få läser offentlig rätt som huvudämne, så bristande motivation hos studenterna är bekant för Björklund. Man skulle kunna tro att juridik inte är särskilt populärt vid fakulteten. Björklund har ändå fått priset Årets föreläsare två gånger från studenterna.
Från och med 2014 har han varit medlem i Lärarakademin, ett nätverk för framstående lärare som uppmuntrar till bra universitetsundervisning. För närvarande är han ordförande för Lärarakademin.
Med hjälp av fall blir juridiken tillgänglig
Björklund började undervisa på Svenska social- och kommunalhögskolan år 2005. Från första början har han använt verkliga rättsfall som en väsentlig del av sin undervisning. Han presenterar dem på varje föreläsning.
Till exempel i fall som gäller förvaltningsrätt eller mänskliga rättigheter kämpar en individ ofta för sina egna rättigheter. På andra sidan står statens förvaltningsapparat som balanserar mellan allmänintresse och individens rättigheter.
– Då det gäller till exempel mänskliga rättigheter kan det vara fråga om stor nöd hos en individ.
Rättsfall är ett sätt att väcka tankar och diskussion bland studerande. Samtidigt visar de under vilka förutsättningar staten fungerar.
Ett exempel som Björklund ofta använder handlar om könskorrigering och äktenskap före den jämlika äktenskapslagen. I exempelfallet hänvisade ett par till grundlagen för att deras långa äktenskap inte skulle ändras till registrerat partnerskap efter att den andra makens kön blev korrigerat.
– Jag använder det här fallet eftersom studenterna ofta är besvikna över resultatet. De förargar sig över att domstolarna inte godkände parets yrkande, utan förkastade det, förklarar Björklund.
På grund av besvikelsen deltar studenterna i diskussionen, men samtidigt funderar de på domstolens roll i samhället. På den tiden hade riksdagen nyligen förkastat propositionen om könsneutralt äktenskap. På grund av detta ansåg domstolen att det inte ankommer på den att kritisera riksdagens beslut.
– Fallet bevisar att alla samhälleliga problem inte löser sig genom att någon för klubban. I bakgrunden behövs också politiska beslut och förändringar.
Kurser i pedagogik förvandlade monologen till dialog
Björklund anser att undervisning är kommunikation. Hans uppgift som lärare är att skapa så bra förhållanden som möjligt för inlärning. Enligt Björklund tycker beklagansvärt många lärare fortfarande att det i första hand är åhörarens ansvar att tillägna sig och förstå det som undervisas.
– Jag utvecklades som lärare eftersom jag inte stannade kvar i den populära rockstjärnans glänsande roll, där folk tycker om en och det känns bra att uppträda, men sakerna inte fastnar i åhörarnas minne.
Björklund fick sitt första Årets föreläsare-pris år 2008. Samtidigt märkte han att studenterna tyckte om hans berättelser, men att de inte kunde se sambandet med undervisningsinnehållet. I provsvar förknippades berättelserna med varierande teman.
– Jag upplevde att det inte var studenternas fel. Om de trivdes på föreläsningen men inte lärde sig, så låg felet eventuellt hos mig.
Björklund bestämde sig för att utveckla sin undervisning och sökte sig till kurser i universitetspedagogik.
– En aha-upplevelse på kurserna var att jag inte blir betald för att säga så många ord som möjligt och visa så många Powerpoint-sidor som möjligt på 90 minuter.
Björklund gjorde sina kurser svårare. Han ville att studenterna använder juridiska begrepp och termer så mycket som möjligt, för att de skulle bli bekanta.
– Jag tog fram en föreläsningsserie med 180 Powerpoint-sidor och ändrade så många sidor som möjligt till frågor. Jag ville att studenterna i stället för att lyssna på en monolog skulle berätta hur det är. Då anknyts de inlärda sakerna till deras egna erfarenheter.
Förhandsuppgifter är det bästa sättet att bekanta sig med kursen och kursdeltagarna
Det är viktigt för Björklund att ta reda på utgångsnivån. Han bygger upp sin undervisning på de kunskaper som studenterna redan har. Till exempel för kurser på Svenska social- och kommunalhögskolan läste Björklund gymnasieböckerna i samhällslära.
– Jag använder gärna förhandsfrågor med nya studenter. Jag vill veta varför de kommer till kursen, vad de redan kan och hur de tänker utnyttja det som de kommer att lära sig på kursen i fortsättningen.
– Ofta måste jag höja ribban eftersom studenterna kan mer än vad jag har tänkt mig.
Björklund vill att studenterna blir positivt överraskade över hur mycket de har lärt sig men att de ändå inte upplever att kursen är omöjlig att genomföra.
– Det fina med att undervisa är den stund då man märker att man har kunnat hjälpa en student från en kunskapsnivå till en annan och studenten också själv upplever att hen har lärt sig.
Bekanta dig med våra utbildningsprogram:
Kandidatprogrammer i samhällsvetenskaper
Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper