91 procent av dem som avlade en högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller barnträdgårdslärarexamen vid Helsingfors universitet hade fått sysselsättning fem år efter utexamineringen. 3 procent var arbetslösa och 6 procent stod utanför arbetskraften.
Detta framkommer ur en karriäruppföljningsenkät vars resultat för Helsingfors universitets del publicerades den 11 juni. Karriäruppföljningsenkätens nationella resultat publicerades den 7 juni av Aarresaari, ett nätverk för universitetens arbetslivs- och karriäruppföljning.
2010-talets splittrade arbetsmarknad har satt sina spår i de utexaminerade magistrarnas karriärer.
– 34 procent av dem som svarade på enkäten hade upplevt arbetslöshet efter utexamineringen. Som tur är har situationen på arbetsmarknaden förbättrats alltsedan slutet av 2016 och arbetslösheten minskar nu märkbart, säger Eric Carver, karriärvägledningsspecialist vid Helsingfors universitets karriärservice.
En hur stor andel av de utexaminerade som hade upplevt arbetslöshet varierade mycket beroende på utbildningsområde. För dem som hade utexaminerats från Veterinärmedicinska, Pedagogiska, Juridiska eller Teologiska fakulteten hade andelen ökat sedan den senaste enkäten. För dem som hade utexaminerats från andra fakulteter var situationen antingen något bättre eller oförändrad.
Allt fler blir företagare och de utexaminerade är nöjda med sysselsättningens kvalitet och hur den motsvarar utbildningen
Utgående från enkäten anser magistrarna, farmaceuterna och barnträdgårdslärare att den viktigaste faktorn för att bli sysselsatt är att kunna klä sin kompetens i ord. Resultatet var detsamma som i den förra enkäten. De andra faktorerna som lyftes fram var arbetserfarenhet, ämneskombinationen i examen, kontaktnätverk samt praktik.
De vanligaste arbetsgivarsektorerna för dem som utexaminerats från Helsingfors universitet var företag, kommuner och samkommuner. Närmare 60 procent av dem som besvarade enkäten arbetade inom dessa sektorer. Näst vanligast var arbete vid universitet och inom tredje sektorn, inklusive organisationer, stiftelser, församlingar och motsvarande.
– Mera än en femtedel av de utexaminerade hade också arbetat som företagare, yrkesutövare eller frilansare efter utexamineringen. För merparten hade det varit fråga om företagsverksamhet som bisyssla. På lång sikt ser det ut som att det här fenomenet håller på att växa, säger Carver.
Resultaten visar att magistrar, farmaceuter och barnträdgårdslärare som utexaminerats från Helsingfors universitet mestadels är nöjda med sina examina.
När det gäller arbetslivets kompetenskrav har en universitetsutbildning klara och identifierbara fördelar, men det finns också sådant som behöver utvecklas.
– De som svarat på enkäten upplever att de kan tillämpa väl de kunskaper och färdigheter som de inhämtat vid universitetet i arbetslivet. Men de önskar att universitetet skulle satsa mer på att lära ut allmänna arbetslivsfärdigheter under studierna. I svaren betonades till exempel förhandlingsförmåga, stresstålighet, samarbetsförmåga och projekthantering som betydelsefulla färdigheter med tanke på arbetslivet, berättar Carver.
Doktorer oftare arbetslösa i början av karriären
Av de doktorer som hade utexaminerats 2014 var 93 procent sysselsatta 3 år efter utexamineringen. 4,5 procent var arbetslösa och 2,5 procent stod utanför arbetskraften.
Merparten av doktorerna som utexaminerats från Helsingfors universitet har forskning som sitt huvudsakliga arbete. De vanligaste arbetsgivarsektorerna var universitet, företag, kommuner och samkommuner.
Utgående från svaren har perioder av arbetslöshet blivit vanligare i början av doktorernas karriärer, och Carver anser att det finns orsak till oro.
– I synnerhet inom de humanistiska områdena har allt fler upplevt arbetslöshet i början av sin karriär. Att resultaten skiljer sig från tidigare enkäter kan antagligen åtminstone delvis förklaras med den allt hårdare konkurrensen om forskningsfinansiering.
Doktorer allt nöjdare med examens olika delområden
87 procent av de doktorer som svarade på enkäten för Helsingfors universitets del bedömde att de var nöjda med sin examen med tanke på karriären.
– Det positiva är att doktorerna var nöjdare med alla delområden av examen som togs upp i enkäten: den innehållsliga kompetensen om forskningsområdet, den forskningsmetodologiska kompetensen, sakkunnigheten, forskningsetiken och den vetenskapliga kommunikationen, listar Carver.
Av det utbildningsinnehåll som önskades hade intresset för företagsverksamhet, undervisningskunskaper, ledarskapsfärdigheter och karriärplanering ökat mest jämfört med tidigare enkäter.
– När doktorsutbildningen utvecklas är det centralt att försäkra att man utöver forskningskompetens även stöder utvecklingen av interaktionskunskaper, undervisningskunskaper, projektkunnande, kommunikativt kunnande och karriärkompetens, betonar Carver.