De första uppgifterna om en läcka i Lovisa kärnkraftverk kommer klockan åtta på morgonen. Twitter och Facebook börjar sjuda, journalisterna rapportera och myndigheterna kommentera.
– Nå nu känner man ju sig riktigt trygg! Otroligt att inte ens STUK ger några anvisningar! Vem ska man då vända sig till, brister en hemmapappa ut i sin uppdatering.
Strålsäkerhetscentralen STUK meddelar att strålningsnivån i Lovisa har stigit. Fortum informerar att felet åtgärdas, men på de sociala medierna är man redan ute på djupt vatten - ryktena sprider sig snabbt.
– Vad är det som Fortum och myndigheterna försöker dölja, frågar Kari, som titulerar sig själv som en yttrandefrihetskämpe, och lägger till hashtaggarna #Lovisa och #terrorism till sitt inlägg.
Större press på kommunikationen
Lyckligtvis händer allt detta inte i riktiga livet, utan det är fråga om övningen Lovisa19, där myndigheterna testar Räddningsverket i Östra Nylands räddningsplan för Lovisa kärnkraftverk och kriskommunikationen.
Cirka 40 studenter från Helsingfors universitet deltar i övningen som räcker en hel dag. De skriver artiklar, meddelanden och uppdateringar om situationen i rollen som journalister eller användare av sociala medier. På så sätt testar man kommunikationen och sätter press på myndigheterna.
Personal från Strålsäkerhetscentralen, Fortum och polisen och brandkåren i Östra Nyland deltar i övningen i sina verkliga yrkesroller. Totalt deltar mer än femtio organisationer, som ministerier, kommuner, regionalförvaltningen, expertinstitut och myndigheter.
Kriskommunikation och arbetslivsfärdigheter
Rauna Nerelli, som studerar vid Öppna universitetet, lever sig under övningen in i rollen som journalist vid Yle. Hon skriver sin första artikel om situationen.
– Kriskommunikation och ledning går hand i hand. Man borde klara av att öppet berätta vad man vet och hur man försöker lösa problemet, konstaterar Nerelli samtidigt som hon håller ett öga på vad det skrivs om olyckan på Twitter.
Diskussionen förs på stängda plattformar för sociala medier som universitetet har skapat för övningen.
Universitetslektor i kommunikation Salli Hakala forskar i kriskommunikation och är en veteran när det kommer till övningar som den här. Hon har tillsammans med sina studenter två gånger deltagit i Lovisa kärnkraftverks övningar och en gång i Olkiluoto kärnkraftverks övning.
I den här övningen leder hon studenterna på kursen Digital kommunikationspraxis. Kursdeltagarna arbetar under övningen antingen i föreläsningssalar vid Helsingfors universitet eller i ett mediecenter som Strålsäkerhetscentralen byggt upp i Kasåkern i Helsingfors.
Hakala har studerat kommunikationen vid övningar och verkliga olyckor. Målet för den här kursen är att öka studenternas förståelse för de offentliga tjänsternas roller och myndigheternas verksamhet. I krissituationer är det viktigt att få realtida information och känslor svallar, säger Hakala.
– Medborgarna har rätt att få inte bara information av myndigheterna, utan också skydd. Det testas också i övningen.
Utöver kriskommunikation behandlar kursen också företagens samhällsansvar och praxis i arbetslivet.
– Man måste vara på plats och genast börja jobba, även om situationen och tidsschemat förändras hela tiden, säger Hakala.
Myndigheternas språk spelar roll
På eftermiddagen startar Kaisa Raitio, kommunikationschef vid Strålsäkerhetscentralen, en presskonferens i STUKs auditorium. Senior Specialist vid Fortum Nici Bergroth, Strålsäkerhetscentralens biträdande direktör Tomi Routamo, brandingenjör Ilkka Eskelinen vid Räddningsverket i Östra Nyland och kommissarie Tomi Salosyrjä vid Polisinrättningen i Östra Nyland svarar på studentjournalisternas frågor.
Nej, man behöver inte hämta hem barnen från dagis eller skolan, kommunen tar hand om dem. Det är bra att undvika att använda mobiltelefonen i Lovisa och omnejd, för att undvika att överbelasta nätet. Fortums aktier sjunker, eftersom olyckan försämrar förtroendet för bolaget.
Efter presskonferensen poängterar studenterna vikten av ett tydligt språk. Journalisten måste förstå myndigheternas budskap och kunna förmedla det till allmänheten så att den också förstår vad det är fråga om.
– Yrkesjargong kan orsaka osäkerhet och rädsla, säger Johanna Kare-Haavisto, vuxenstuderande i politik, medier och kommunikation.
– Skyddsåtgärderna förebyggande, ingen omedelbar fara. Så kan man ju inte skriva, funderar kommunikationsstuderanden Helena Utti högt om sin rubrik.
Beröm för den praktiska inriktningen
På kvällen, åtta timmar efter det första infomeddelandet och Twitter-meddelandet, berättar myndigheterna att de lärt sig mycket av övningen.
– För allmänheten är myndigheternas kommunikation väldigt viktig. Vi skulle kunna informera mer via sociala medier, bedömer Tomi Routamo från Strålsäkerhetscentralen.
Studenterna berömmer kursen för dess praktiska inriktning.
– Här inser man vad allt man måste beakta om man befinner sig mitt i en kris och ska informera journalister, säger Essi Puustinen som studerar samhällspolitik.
Socialpsykologie studerande Henri Nevalainen spelade under övningen rollen som författaren Jari Tervo på sociala medier. Han oroade sig över hur situationen i Lovisa påverkar fotbollsmatchen mellan Finland och Liechtenstein.
– Det är intressant att se hur exakt man kan simulera en diskussion, säger Nevalainen.
Även Sebastian Stenvalls Twitterflöde tystnar. Stenvall studerar medier och kommunikation och spelade rollen som influencern Kari under övningen. Han spred desinformation en hel arbetsdag, men det blev trots allt inget större kaos.
Kursen Digital kommunikationspraxis ordnades av Öppna universitetet. Kursen erbjöds examensstuderande vid Helsingfors universitet via utbildningsprogrammet i politik, medier och kommunikation.