Högskolestudenternas välbefinnande blir allt sämre
Helsingfors universitets studenters motivation och utmattning undersöktes under coronavåren och i slutet av 2020. Hela 60 procent av dem som besvarade enkäten känner sig antingen helt utmattade eller i riskzonen för utmattning.

Professor Katariina Salmela-Aro har undersökt Helsingfors universitets studenters motivation och utmattning under coronavåren och i slutet av 2020. Enkäterna bland studenterna ingår i en pågående, internationell studie av distansundervisningens effekter.

– Resultaten har försämrats oroväckande mycket under hösten.

Under våren kände 28 procent av respondenterna studiemotivation, men i december bara 17 procent. I de tidigare studierna av utmattning och motivation, gjorda åren 2008–2016, hade nästan hälften eller 44 procent av högskolestudenterna studiemotivation.  De tidigare studierna har gjorts med fyra års intervall, åren 2008, 2012 och 2016, och de riktade sig alla till högskolestudenter i Finland.

– Materialet är alltså inte direkt jämförbart, men i den senaste enkäten ser vi effekterna av distansundervisning och distansstudier.

Den nya enkäten bland studenter vid Helsingfors universitet besvarades av 1 573 personer i november–december 2020. Merparten, eller 80 procent, av respondenterna var kvinnor, vilket kan vara en delförklaring till de höga utmattningssiffrorna. Medelåldern bland respondenterna var 26 år. De flesta var första (28 %) eller andra (22 %) årets studenter.

Enligt den enkät som utförts bland studenter vid Helsingfors universitet och analyserats av Salmela-Aro och forskardoktor Lauri Hietajärvi upplevde 18 procent av respondenterna intensiv utmattning i studierna under våren. På hösten svarade 26 procent att de upplevde intensiv utmattning. I undersökningarna som gjorts åren 2008–2016 bland alla universitetsstudenter i Finland var enbart 7–10 mycket utmattade.

Tidigare har utmattningen ökat och motivationen avtagit allteftersom under studietiden, men nu var särskilt förstaårsstudenterna utmattade. De äldre studenterna var nu mer sällan utmattade än de yngre.

Siffrorna över utmattning och risk för utmattning oroväckande höga

Under våren upplevde 24 procent och nu 33 procent av respondenterna risk för utmattning i studierna. Tidigare har siffran varit 19 procent.  

Enligt de preliminära resultaten var nu hela 60 procent av dem som besvarade Helsingfors universitets enkät antingen helt utmattade eller i riskzonen för utmattning.

– Siffran är enorm och måste tas på allvar. Aldrig tidigare har liknande siffror setts bland högskolestudenter. 

Utmattningen inkluderar tre centrala faktorer: fatigue, som är trötthet på gränsen till utmattning, ett cyniskt och negativt förhållningssätt till studierna samt känslan av otillräcklighet som student. 

Av resultaten framgår hur intensivt studenterna upplever otillräckligheten just nu. Salmela-Aro har därför föreslagit att en normal prestation bör betraktas som extraordinär. Enligt henne medför utmattning i studierna en stor risk för depression.

– Ensamhet bidrar dessutom till utmattningen, medan gemenskap skyddar mot utmattning. Övergången till distansundervisning under pandemin har ökat ensamheten.

Psykologiska basbehov tillgodoses inte vid distansstudier

De grundläggande psykologiska behoven, kompetens, autonomi, samhörighet och mening, har inte kunnat tillgodoses i samband med distansstudierna, något som bidrar till utmattningen. Dessa sammantaget förklarar hela 46 procent av utmattningen. Att de psykologiska basbehoven tillgodoses när allt sker på distans är viktigt.

Utmattning och motivation smittar dessutom av sig. Enligt Salmela-Aro skyddar de socioemotionella färdigheterna, såsom nyfikenhet, uthållighet, resiliens och social kompetens, mot utmattning. Ett skevt förhållande mellan krav och resurser däremot leder till utmattning och krav, såsom dagsscheman, eller tekniska svårigheter, andra orosmoment, bristen på arbetsrum och diverse störningar belastar studenterna. Resurser – det kan handla om fallenhet för distansstudier, lärarnas färdigheter för distansundervisning, stöd från lärarna och regelbunden kontakt med dem – är i stället skyddande faktorer som ökar motivationen. Även det att ha ett arbete man kan gå till och att ha hand om barn är skyddande faktorer.

Salmela-Aro efterlyser resurser och stöd för studenterna. Eftersom även universitetslärarna, forskarna och resten av personalen just nu står inför samma osäkerhet behövs det gemenskap och upplevelser av att få lyckas utan att behöva prestera. Studenterna behöver stöd: kamratstöd, vänner och gemenskap, förståelse från lärarna, flexmöjligheter och tydliga uppgifter liksom även studiehandledning och stödtjänster från universitetets sida.

Mer information: 
Professor Katariina Salmela-Aro, tfn 050 415 5283, katariina.salmela-aro@helsinki.fi