Till skillnad från nästan hela resten av världen studerar lärarna i Finland till sitt yrke vid universitetet. Så har det varit i mer än 40 år.
– Att lärarutbildning bedrivs på universitetsnivå garanterar att undervisningen har en koppling till de senaste forskningsrönen, säger professor i universitetspedagogik Auli Toom.
Hon leder Centret för universitetspedagogik vid Helsingfors universitet och har under sin karriär inom universitetspedagogik forskat framför allt i lärarstudenternas lärande och utbildning.
– Eftersom eleverna, samhället och skolorna förändras, förändras även lärarutbildningen hela tiden.
Utöver förändringar i samhället styrs undervisningen av läroplaner som utarbetats av Utbildningsstyrelsen och gäller alla skolor i Finland. I läroplanerna fastställs bland annat vad som ska läras ut till respektive åldersgrupp.
Förändringar i läroplanen påverkar innehållen och arbetsmetoderna i lärarutbildningen. Grunden för utbildningen förblir däremot oförändrad genom åren: den handlar om att förstå hur man lär sig och hur man lär ut.
– Även om det är viktigt med substanskunskap, betonar lärarutbildningen framför allt grundläggande pedagogiska och pedagogisk-psykologiska frågor, som hur man lär ut och hur lärande sker.
En lärare måste ha en så heltäckande förståelse av eleven, inlärningen och undervisningen som möjligt för att kunna undervisa i matematik, modersmål och nya färdigheter på ett bra sätt. Forskningskunskap bidrar till förståelsen.
– Tendensen att utnyttja forskningsresultat vid universitetsundervisningen och lärarutbildningen i en så stor utsträckning som möjligt har förstärkts under hela min karriär. Vi använder oss av och lär ut beprövade undervisningsmetoder, inkluderar studenter i forskningsprojekt och låter dem testa forskningsutrustning i praktiken och därmed observera lärande och undervisning.
I sina studier använder lärarstudenterna bland annat glasögon som följer ögonrörelser och ringar som mäter stressnivåer. Forskningsutrustningen konkretiserar lärararbetets och lärandets olika dimensioner för studenterna.
Eleverna förändras och förändrar lärarens arbete
Vad behöver olika elever för att kunna lära sig? Detta är något som forskare undersökt i årtionden. Svaret har varierat med tiden och förändras ständigt.
Det väsentliga i lärarens arbete är emellertid att förstå eleven och lärandet.
– Under lärarutbildningen går vi grundligt och detaljerat igenom vad eleverna, deras lärande och bakgrunder handlar om. Det måste varje lärare ha kunskap om för att kunna stödja eleverna.
Mångfalden i skolorna ökar snabbt just nu. Det beror dels på internationalisering, dels på att man känner till elevernas olika inlärningsbehov bättre än förut.
Skillnaderna mellan elever innebär inte bara att lärarna behöver undervisa på olika språk, ta hänsyn till olika kulturer och lära ut olika åskådningar, utan också att de behöver variera undervisningsmetoderna och ha insikt om olika inlärningsutmaningar. Ju mer olika eleverna är, desto mer måste lärarna ta hänsyn till skillnaderna.
Inlärningsutmaningar, mångkultur och varierande undervisningsmetoder ingår i alla kurser inom lärarutbildningen, men temana framhävs särskilt i några helheter, som specialpedagogik, livsåskådningsämnen och språk.
– Eftersom eleverna förändras, förändras även skolan med dem.
Skolans förändring påverkar lärarutbildningen
Under de senaste tio åren har det skett stora förändringar på lektionerna och i lokalerna i de finländska grundskolorna. Det är verkligen inte längre så att eleverna alltid sitter bakom skolbänkarna och lärarna alltid undervisar ensamma. Surfplattor, virtuella lärmiljöer och programmering hör till skolornas vardag.
Lärarutbildningen undersöker de senaste förändringarna och deltar i dem på många sätt. Dagens kurser tar till exempel hänsyn till att lärarna inte längre har alla lektioner för 25 elever i sina egna klassrum, utan de kanske slår ihop grupper, halverar lektioner eller undervisar flera klasser samtidigt.
Under sin tid vid universitetet får lärarstudenterna pröva på olika undervisningsmetoder och miljöer. De använder många slags digitala läromedel och olika metoder, som problembaserat lärande, undersökande arbetssätt och upptäckandets pedagogik.
Särskilt under praktikperioder som är förlagda till olika stadier av lärarstudierna får de blivande lärarna bekanta sig med skolornas varierande arbetssätt och lärmiljöer.
– Praktiken är en av de viktigaste faserna i utbildningen till lärare. Då planerar och genomför studenterna själva sin undervisning och testar det de lärt sig.
Enligt Toom kan universitetet dock inte lära ut hur alla olika skolor brukar göra och hur varenda teknisk manick ska användas.
– Det behövs inte heller. Pedagogikens grunder gäller i alla miljöer. Samma grundläggande faktorer kan tillämpas på inlärning och lärande överallt. Eleven och lärandet står i centrum både inom lärarutbildningen och senare i lärarnas arbetsliv.
Arbetets krav och ansvar tynger läraren
Lärarna i Finland inte bara undervisar själva, utan deltar också i utvecklingen av hela skolan. Detta för med sig mycket ansvar och makt, eftersom lärarna kan påverka skolans pedagogiska linje och elevernas helhetsbild av sin skola och sina studier.
– Vi belyser lärarens roll och ansvar i samhället på flera olika kurser genom att både undervisa och begrunda lärarrollen tillsammans med studenterna. Att få insikt om ansvaret genomsyrar hela utbildningen, säger Toom.
Ibland kan nyutexaminerade lärare uppleva arbetslivet som tungt på grund av att det innebär så mycket ansvar och arbete.
– I början av karriären kan det faktiska arbetet kännas tufft, trots att det är belönande. Det krävs långsiktig planering samtidigt som vardagen i skolan är mycket hektisk.
Läraren ska fundera på vad eleverna lär sig under året och i vilken ordning. Hen skissar upp helheter och utvärderar hur det går. Av eleverna uppfattas undervisningen däremot som enstaka stunder och därmed förknippade framgångar och misslyckanden.
Enligt Lauri Heikonens avhandling påverkas lärare som befinner sig i början av sin karriär av interaktionen mellan läraren och eleverna. Om relationen inte fungerar, kan den nyblivna läraren överväga att byta yrke.
Därför har undervisnings- och kulturministeriet och Lärarutbildningsforumet diskuterat olika stödmöjligheter för lärare som befinner sig i början av karriären.
Enligt Toom skulle nya lärare behöva ett systematiskt mentorskap: stöd från andra, mer erfarna lärare.
– Även möjligheten till kontinuerlig utbildning borde erbjudas till fler. Det är viktigt att se till att ingen lärare hamnar utanför.
Lärare är i genomsnitt villiga att lära sig nytt och deltar aktivt i den fortbildning som anordnas. Ett riksomfattande fortbildningssystem skulle dock garantera att alla verkligen skulle gå på utbildningar. Då skulle även universitetens senaste forskningsresultat utnyttjas på bästa sätt.
Just nu funderar forskarna på hur man skulle kunna utnyttja stora datamassor i undervisningen.
– I vårt forskningsprojekt dLearn.Helsinki utvecklar vi en digital applikation för inlärning av generiska, det vill säga allmänna och icke-ämnesspecifika, färdigheter i samarbete med lärare. Vi ställer oss frågan hur den stora datamassa som ackumuleras kan utnyttjas av lärarna och skolorna i undervisningen.
En riksomfattande utbildning skulle sprida kunskapen till alla skolor när någon väl kommer på en fungerande lösning för att utnyttja data.