Ramona Lepik närmar sig slutet på sina studier i finska språket och kulturen. Hon har nyss lämnat in sin pro gradu-avhandling om tilltalsformer i finskan och estniskan för granskning. Med hjälp av ett frågeformulär och intervjuer undersökte Lepik attityderna hos rederiers incheckningspersonal i fråga om tilltal.
Frågeformuläret innehöll situationsbeskrivningar och fotografier av fiktiva kunder. Lepik bad personalen beskriva vad de skulle säga i en given situation.
– Resultaten visar att man i Finland använder ett informellare tilltal än i Estland. Estnisk incheckningspersonal duar i överkant när de talar finska, berättar Lepik.
Fullvärdig medlem av forskningsgruppen
Ramona Lepiks pro gradu-avhandling ingår i forskningsprojektet ”Miten puhutella? Puhuttelutapojen vaihtelu ja muutos” (Hur tilltalar vi varandra? Tilltalets utveckling och variation). Projektets studerande är fullvärdiga medlemmar av teamet. Lepik fick presentera sitt material för gruppen i flera repriser och fick värdefull respons av erfarna forskare.
– Som studerande var det givande att på nära håll få se hur forskning bedrivs. I forskningsgruppen lärde jag mig också hur ett språkligt fenomen kan undersökas ur många olika perspektiv.
Helsingfors universitet kommer i framtiden att satsa allt mer på denna typ av lärande. Enligt universitetets strategi för 2017–2020 deltar studenterna i forskningen redan under kandidat- och magisterstudierna.
Material ur autentiska situationer
Inte bara graduskribenter såsom Lepik, utan också studenter i kandidatstadiet deltar i forskningsarbete som bedrivs i ämnet finska språket.
Till exempel har studenter på kursen Finska skriftspråkets utveckling renskrivit gamla brev för ett forskningsprojekt som leds av Taru Nordlund och Terttu Nevalainen.
För projektet ”Hur tilltalar vi varandra?” har studenter bland annat gjort observationer om tilltalspraxis i vardagslivet och samlat nytt material med hjälp av kartongbilder av kändisar.
– Studenternas observationer är bra tips för undersökningen och de kan utgöra ett slags förundersökningar eller ett sätt att testa nya forskningsmetoder. Om en viss observation förekommer upprepade gånger i studenternas material är det ett tecken på ett intressant fenomen, säger universitetslektor Hanna Lappalainen.
För ämnesenheten utgör studenterna en bra arbetskraftsreserv och deras insatser är värdefulla. Deras medverkan i forskningen belönas med studiepoäng. Studenterna å sin sida berömmer det att kursen tar upp verkliga forskningsfrågor.
– Vissa studenter har jag uppmuntrat att snabbt skriva färdigt sin gradu så att jag kan hänvisa till deras arbete i en vetenskaplig artikel. Det sporrar dem ytterligare att slutföra sin examen.
Arbetslivsfärdigheter genom forskning
Även om bara en del av studenterna blir forskare, tycker inte Lappalainen att lärdomarna från forskningsarbetet går till spillo.
– Att medverka i ett forskningsprojekt innebär att man också lär sig driva självständiga projekt, och det är en färdighet som ofta efterfrågas i dagens värld. Vid sidan av forskningsarbetet förbättrar studenterna sina arbetslivsfärdigheter.
Ramona Lepik är av samma åsikt.
– Just nu är alla vägar öppna. Språk och tilltal är en del av alla människors vardag, så jag kan använda mitt kunnande i vilket arbete som helst.
I Helsingfors universitets strategi för 2017–2020 är studenten i fokus. Examina görs mer konkurrenskraftiga, interaktionen med och lärandet i forskarsamhället ökas och digitala lärmiljöer främjas.
Enligt strategin vill Helsingfors universitet vara en kreativ, internationell miljö för lärande och toppforskning och satsa på resurser som möjliggör förnyelse.
Läs mer om Helsingfors universitetets strategi
Text: Tiina Palomäki
Foto: Mika Federley