Alltsedan år 2005 har man med hjälp av karriäruppföljningsenkäten utrett hur de som utexamineras från universitetet placerar sig i arbetslivet. Med hjälp av enkäten vill man kartlägga hur väl universitetsutbildningen kan svara på arbetslivets utmaningar. Den insamlade informationen används bland annat för att utveckla de nuvarande studenternas arbetslivsfärdigheter.
Coronavirussituationens effekter är specialtema i enkäten
Den karriäruppföljningsenkät som genomförs i höst har ett specialtema: att utreda hur situationen med coronaviruset har påverkat de utexaminerade i fråga om arbete och läget på arbetsmarknaden.
– Vi vill få förstahandsinformation om hur coronaviruset har påverkat sätten att arbeta, arbetets innehåll och de kompetenser som behövs i arbetet. I vilken grad har arbetet förändrats inom olika branscher, till exempel i fråga om lärare, läkare, journalister och forskare? Vi behöver mer kunskap för att vi ska kunna utveckla universitetsundervisningen så att den allt bättre svarar på framtida utmaningar, säger specialisten som ansvarar för karriäruppföljningsenkäterna, Eric Carver från Strategiskt stöd för undervisningen.
Arbetsprofessorns arbetsbeskrivning har utformats i det praktiska arbetet
År 2017 utnämnde Helsingfors universitet sina första arbetslivsprofessorer, som också har i uppgift att stärka kopplingen mellan arbetslivet och studierna. Personer som har avlagt doktorsexamen och har särskilt framstående meriter och erfarenheter från arbetslivet utanför universitetsvärlden kan kallas till en arbetslivsprofessur vid Helsingfors universitet. Pekka Sauri är arbetslivsprofessor i organisationskommunikation och var en av de första som utnämndes. Hans treårsperiod som arbetslivsprofessor kommer att ta slut i höst.
Pekka Sauri berättar att han i hög grad själv har fått påverka sina arbetsuppgifter vid universitetet. Under de gångna tre åren har han bland annat koordinerat kurser om arbetslivet för magisterstuderande vid Statsvetenskapliga fakulteten, deltagit i fakultetens verksamhet och gästat andras kurser som föreläsare. Hans egna kurser har också haft en stark förankring i exempel från arbetslivet:
– Till mina föreläsningskurser har jag bjudit in ett mångsidigt urval av gästföreläsare från olika samhällssektorer för att berätta om aktuella ämnen. Studenterna har bland annat fått höra Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn och statsrådets kommunikationsdirektör Päivi Anttikoski föreläsa om organisationskommunikation, berättar Sauri.
Arbetslivet och studierna måste ha en starkare koppling redan under studierna
Pekka Sauri betonar att det är viktigt att studenterna får mångsidig information om och exempel från arbetslivet redan under studierna, vilket stärker deras beredskap inför arbetslivet:
– Universitetet har ett starkt behov av att föra studierna och arbetslivet närmare varandra, summerar Sauri.
Enligt Sauri gynnar alumnernas erfarenheter från arbetslivet studenterna direkt, eftersom studenterna via dem kan få en bredare uppfattning om sina möjligheter i arbetslivet och en realistisk uppfattning om hur man arbetar inom olika organisationer.
Specialisten Eric Carver med ansvar för karriäruppföljningsenkäterna instämmer i Sauris uppfattning och tillägger att den kunskap som karriäruppföljningsenkäterna ger också kan användas för att lindra studenternas oro inför arbetslivet:
– Kunskapen om de utexaminerades olika karriärvägar hjälper kommande och nuvarande studenter när de planerar sin egen framtid. Studenterna och utbildningsprogrammen intresserar sig särskilt för information om vilka olika kompetenser som behövs i arbetslivet. Universitetets utbildningsprogram följer utvecklingen kring vilka kompetenser som behövs i arbetslivet bland annat med hjälp av applikationen Kompetensradar som utvecklats vid universitetet. I applikationen har man sammanställt information om de utexaminerades kompetensbehov från en tidsperiod på över tio år, berättar Carver.