Karriäruppföljningsenkäterna ger en bra inblick i vilka slags förutsättningar studierna ger för arbetslivet. Varje år skickar universiteten ut en enkät till personer som tagit magisterexamen för fem år sedan för att ta reda på vilken nytta de haft av examen och vad de anser om sin utbildning och karriären så här långt.
De senaste karriäruppföljningsrapporterna för Helsingfors universitet som publicerades den 27 september bygger på svaren från personer som tagit magisterexamen 2013 och personer som tagit doktorsexamen 2015.
Riksomfattande uppföljande enkäter har genomförts sedan 2004. Sett till medelvärdena på universitetsnivå har det endast förekommit en liten variation i nöjdheten med examen som avlagts vid Helsingfors universitet under årens lopp, även om en viss minskning kan ses i den senaste enkäten.
Fortsättningsvis är 81 procent av de utexaminerade nöjda med sin examen och 84 procent upplever att de har stor användning av kunskap och färdigheter som de lärt sig vid universitetet i sitt arbete.
— Arbetets innehåll och miljö förändras, men detta påverkar inte nödvändigtvis radikalt kompetenskraven. Exempelvis informationssökningsfärdigheter har alltid varit viktiga, bedömer Eric Carver vid enheten Strategiskt stöd för undervisningen vid Helsingfors universitet.
Arbetsmarknadssituationen varierar för de olika utbildningsområdenas del, vilket även kan ses i svaren. Personer med ett arbete som väl motsvarar utbildningsnivån är vanligtvis mest nöjda med sin examen.
Problemlösningsfärdigheter tillägnas
Enligt personerna som tagit examen vid Helsingfors universitet var de viktigaste arbetslivsfärdigheterna självstyrning och initiativförmåga, förmågan att lära sig nytt, problemlösning, informationssökning, kommunikation och analytiskt tänkande. Personerna som besvarade enkäten upplevde även att de tillägnat sig dessa färdigheter vid universitetet.
— Utgående från prognoserna för kompetensbehoven i framtiden kommer det att finnas ett behov av dessa färdigheter i arbetslivet även i fortsättningen, konstaterar Carver.
Färdigheter som skulle ha behövts i arbetslivet men inte hade tillägnats i tillräckligt hög grad var stresstålighet, samarbetsfärdigheter, organisationsförmåga, presentationsfärdigheter, projekthantering och förhandlingsfärdigheter.
Forskningsområdena skulle kanske kunna tillägna sig bästa praxis av varandra. Exempelvis läkare och tandläkare upplevde sig ha tillägnat sig stresstålighet i högre grad än rättsvetare.
Från och med 2021 börjar karriäruppföljningsenkäten även påverka modellen för universitetens finansiering. För närvarande mäts endast antalet sysselsatta, men i den nya modellen mäts även kvaliteten på sysselsättningen. Antalet fås ur Statistikcentralens statistik och kvaliteten bedöms utgående från karriäruppföljningsenkäten för magistrar.
Effekten av sysselsättningen för utexaminerade är idag två procent av den totala finansieringen, men den kommer att stiga till totalt fyra procent.