Den här våren har ett nytt slags fordon rört sig på Helsingfors trottoaren, när en elmoped fullastad med teknik – sensorer, mätinstrument och kameror – makligt rullat fram i 10 kilometer i timmen i Berghäll, Gumtäkt och Vallgård.
Under sin färd samlar mopeden in mätdata, bland annat om temperatur, luftfuktighet, vindriktning och vindstyrka samt om mängden solljus. Även luftkvaliteten mäts till exempel genom mängden luftburna partiklar, kväveoxid och ozon. All mätning sker med en precision som omfattar enskilda gathörn.
Mätresultaten kopplas samman med positionsdata och kameradata om omgivningen – till exempel gatans skick och trafik – eller egentligen vad som helst som kan analyseras utifrån bilderna. Ingen behöver bekymra sig för sin integritet: ansiktena och bilarnas registreringsskyltar på bilderna suddas automatiskt ut.
Den lilla mopeden arbetar för en stor sak, säger mopedprojektets ledare
Det här handlar om det första steget mot ett nytt sätt att förstå staden fortlöpande, rörligt och på gatunivå.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Varför blir gatorna så varma på sommaren?
Mopeden tillryggalägger 50 kilometer på en dag. Om den rör sig på samma gata fler än en gång, får man mätdata från olika tider av dygnet.
Det ger bland annat möjlighet att analysera fenomenet med värmeöar, som förekommer i många städer i landets södra delar. Fenomenet innebär att vissa gator eller stadsdelar kan bli flera grader varmare än de närliggande gatorna. Med hjälp av mopeden är det till exempel möjligt att se hur temperaturen påverkas av planteringar, skugga och vind och hur värmen påverkar människors vilja att vistas på gatan.
– Traditionella mätningar sker till stor del punktvis, bland annat med hjälp av mätstationer, tidsbestämda kampanjer och modelleringar. Det fungerar bra i vissa sammanhang, men ger inte en vardagligt uppdaterad bild av staden, framhåller Kangasluoma.
Ingen av de enskilda variablerna som mäts med hjälp av mopeden är egentligen ny, säger Kangasluoma. Det som däremot är nytt är att de kombineras och att allt sker lokalt.
– Genom att sammanställa data från olika mätare får vi tillgång till ny slags information. Vi kan till exempel undersöka hur luftkvaliteten och mikroklimatet påverkar människors vilja att vistas i ett område och hur infrastrukturen slits.
I fjol somras genomfördes testkörningar med cykel huvudsakligen på Flemingsgatan och Vasagatan, som då var avstängda för biltrafik, samt på de närliggande gator dit trafiken hade flyttats.
– Luftkvaliteten varierade från gata till gata. Mängden luftburna partiklar och bullret var betydligt mindre på den bilfria Flemingsgatan än på Karlsgatan på andra sidan kvarteret.
Artikeln fortsätter efter bilden.
Exakta data intresserar städerna
Den mobila mätstationen är en del av det långvariga utvecklingsarbetet inom mätteknik på avdelningen för atmosfärvetenskaper vid Helsingfors universitet. Samtidigt ingår stationen också i kommersialiseringsprojektet IdealSens, som syftar till att erbjuda in en ny metod till städer för att bevaka förändringar i stadsrummet. Kunderna väntas huvudsakligen finnas utomlands.
– Projektet har väckt störst intresse i södra Europa, där högre temperaturer i stadsrummet lätt blir ett problem, berättar Petri Koskinen, som ansvarar för mopedkonceptets utveckling och kommersialisering.
Kartläggningen av värmeöar är inte det enda användningsområdet för mätmopeden. Insamlade data kan bland annat också användas för att utvärdera hur smidigt trafiken fungerar och i vilket skick infrastrukturen är.
– Till exempel kan man ställa upp en flyttbar grönvägg på gatan och se hur den påverkar den lokala luftkvaliteten, bullernivån eller människors trivsel. Om trivseln ökar kan nästa steg vara att undersöka hur välbefinnandet påverkas.
Från moped till robot
Vårens testkörningar har inte bara gjorts i Helsingfors utan även i Barcelona och på olika håll i Estland. På sommaren tar gruppen sikte på Sicilien. Två eller tre forskare deltar i testfasen.
I framtiden kan den mobila mätstationens bemanning sjunka till noll.
– När vi kan skala upp konceptet tror jag att mopederna så småningom kan ersättas av mobila robotar, Koskinen konstaterar.
Framtida teknologier löser globala problem och bygger upp en mer hållbar framtid.
Vid Helsingfors universitet förenas forskning om framtida teknologiska metoder och angreppssätt med utvecklingen och tillämpningen av teknologierna. Det är också väsentligt att tillämpa teknologier på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för mänsklighetens och miljöns bästa.
Vår styrka är mångvetenskaplighet, det vill säga möten mellan naturvetenskaper, livsvetenskaper och humaniora. Vår forskning får stöd av en stark forskningsinfrastruktur.
Till våra styrkor hör särskilt forskning om AI och maskininlärning inklusive de etiska dimensionerna och regleringen av användningen av AI, nanomaterial och nanoteknologi, matematik och avbildning, kvantteknologi, rymdforskning, bioteknik och digital humaniora.
Läs mer om forskningen om framtida teknologier vid Helsingfors universitet: