En geografs mål är att ta reda på var, när, vad och varför? De sociala medierna kan ge t.o.m. realtida svar på frågorna.
Stadens puls i tid och rum ritas upp på kartan och innehållet i de öppna meddelandena visar var det pågår diskussioner och vad som för tillfället är heta ämnen. Om man följer medierna en längre tid kan man se hur stadsborna använder stadsrummet och t.ex. hur deras beteende avviker från den tillfälliga turistens.
Rädda elefanterna
Nationalparkernas besökarmängder följs med besöksräknare vid vandringsleder eller med enkätundersökningar, och numera också med hjälp av besökarnas Instagram-uppdateringar. Meddelandenas geografiska data gör det möjligt att bedöma antalet besökare och deras rutter, åtminstone i de populäraste nationalparkerna.
En preliminär jämförelse mellan enkäter och innehåll från sociala medier visar att båda kan användas för att kartlägga vad besökarna är intresserade av och besökarnas erfarenheter. Vad som intresserar avslöjas t.ex. på en bild av en kajak på en spegelblank insjöfjärd eller en termosmugg och ett par skidor nedstuckna i en snödriva.
Bilderna tolkas än så länge av människor, men algoritmerna för bildidentifiering utvecklas snabbt och försnabbar informationsproduktionen. Redan nu används resultaten när man utvecklar servicen i nationalparkerna och argumenterar för nationalparkernas existens.
Ett annat mål för forskarna är skyddet av arter. Vid Institutionen för geovetenskaper och geografi forskar man också om Afrikas naturparker. Forskaren Enrico Di Minin undersöker sätt att rädda de sista elefanterna. Kan man spåra tjuvjägare med hjälp av uppdateringar i sociala medier?
Data föråldras
Det är i princip enkelt att samla in materialet. Med enkla python-kommandon läser man det öppna gränssnittet och packar data i en databas för analys. Det går snabbt att samla in stora mängder data. Så har Henrikki Tenkanen, som arbetar på sin doktorsavhandling, gjort när han har samlat in data från Twitter, Instagram och Flickr från vissa forskningsområden.
Materialet från Twitter kan också användas av en bredare krets och det finns material redan från 2012 när man tar med material som samlats in av samarbetsuniversitetet University of Kentucky. Vid Helsingfors universitet har man samlat in material sedan 2014, berättar Tuuli Toivanen.
Mobiltelefonmaterial från Estland
Mobiltelefonmaterial är vid sidan om material från sociala medier en intressant källa när man undersöker var folk rör sig och hur de använder stadsrummet. I en vetenskapstävling som ordnades av franska teleoperatören Orange öppnade man t.o.m. innehållet i meddelandena som sändes från mobiltelefoner för deltagarna som hade till uppgift att utveckla applikationer med materialet som utgångspunkt.
Det starka integritetsskyddet gör det svårt att använda information från mobiltelefoner i forskningen i Finland. T.ex. i Estland har man lyckats använda mobiltelefonmaterial och åstadkommit internationellt banbrytande forskning. Tack vare gott samarbete importeras också kompetensen till Finland. Post-doc forskaren Olle Järv som har doktorerat i Estland på användningen av mobiltelefonmaterial, drar nytta av metoderna som utvecklats i forskningen i mobiltelefonmaterial i forskningen i materialen från sociala medier.
Data från sociala medier är också för närvarande på sätt och vis intressantare än data från mobiltelefoner, konstaterar Tuuli Toivonen. Hon anser att öppna källmaterial är viktiga för forskningen i och med att metoderna och resultaten i så fall kan kontrolleras.