Universiteten har identifierat behovet av att utveckla antagningen av studenter. Utvecklingsarbetet utförs inom ramarna för ett projekt som inleddes på initiativ av Unifis (Finlands universitetsrektorers råd) prorektorer med ansvar för utbildning, och som stöds av undervisnings- och kulturministeriet. Projektet har sitt fokus på att utveckla betygsantagningen och urvalsproven.
– Eftersom betygsantagningen och urvalsproven berör de flesta som söker till universiteten anser vi att det är viktigt att se över båda antagningssätten som en helhet. Vårt mål är att utveckla betygsantagningen och urvalsproven till en helhet där de kompletterar varandra och öppnar möjligheter för de sökande, säger Marja-Leena Laakso, ordförande för Unifis möte för prorektorer med ansvar för utbildning.
Betygsantagningen utvecklas utifrån forskningsbaserad kunskap
Sedan 2020 har över hälften av studenterna antagits till universiteten på betygsbasis. Betygsantagningen har väckt diskussion i offentligheten och har också kritiserats. Kritiken har främst rört poängsättningen av olika läroämnen samt betygsantagningens effekter på gymnasisternas välbefinnande. I nuläget är den forskningsbaserade kunskapen om frågan begränsad.
– Vi kommer att göra en undersökning om hur väl poängsättningen vid betygsantagningen fungerar samt om de frågor som kritiserats. Dessutom kommer vi att ta del av gymnasiernas och gymnasisternas erfarenheter om betygsantagningen. Undersökningens resultat ska användas som grund för ett förslag på eventuella förändringar i betygsantagningens poängsättning, berättar Marja-Leena Laakso.
Projektet ska också utreda poängsättningens effekter på bland annat gymnasisternas ämnesval, studentskrivningarna och omtagningen av studentexamensprov. Samtidigt utvärderar man vilken inverkan de olika antagningsgrunderna har på att studenten blir antagen, samt studieframgångarna för de studenter som antagits på betygsbasis.
De eventuella förändringarna i betygsantagningens poängsättning träder i kraft vid studentantagningen våren 2026. Vilka förändringar det blir meddelas 2023.
Undersökningen om betygsantagningen genomförs av VATT (Statens ekonomiska forskningscentral) i samarbete med Labore (f.d. Löntagarnas forskningsinstitut) och forskningsstiftelsen Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö (Otus). VATT och Labore har också genomfört en uppföljande undersökning om reformen av studentantagningen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Undersökningen färdigställs för närvarande.
Möjligt att söka till ännu fler ansökningsmål med samma urvalsprov
Universiteten har framgångsrikt breddat sitt samarbete kring urvalsproven under de senaste åren. Allt fler områden har ett gemensamt urvalsprov, med vilket den sökande kan söka till flera universitet och ansökningsmål. Samarbetet har också gjort det möjligt för den sökande att delta i ett urvalsprov vid det universitet som ligger närmast.
I projektet ingår en omfattande innehållsmässig analys av universitetens urvalsprov, där man identifierar vilka kunskaper och färdigheter proven inom olika områden mäter. Dessutom utreder man utbildningsområdenas syn på urvalsprovens syfte idag och i framtiden.
– Analysen är den första i sitt slag i den här omfattningen och kommer att användas som grund vid urvalsprovens innehållsmässiga utveckling. Det möjliggör ett ännu bredare samarbete kring urvalsprov i fortsättningen, säger Laakso.
Undersökningen om urvalsproven genomförs av Otus i samarbete med Labore. Tanken är att det från och med 2025 ska vara möjligt att söka till ännu fler ansökningsmål med samma urvalsprov och att de sökande inte ska behöva förbereda sig för många urvalsprov samtidigt.
– Vårt mål är att de som antas på betygsbasis inte längre ska behöva förbereda sig för urvalsproven från och med 2025. Vi har för avsikt att utveckla urvalsproven innehållsmässigt, utöka samarbetet kring urvalsproven mellan universiteten och utbildningsområdena samt genom att digitalisera proven.