I kandidatprogrammet kan du kontakta din HOPS (personlig studieplan)-lärare och i magistestadiet din Egenlärare.
– Jag är som en signalmast för gulnäbbar. Jag kan inte svara på allt, men jag kan peka dem i rätt riktning, säger Kirsi Svedström. Hon och Tuomo Nieminen arbetar som HOPS-handledare i fysik vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.
– Studerandena i kandidatprogrammet i fysikaliska vetenskaper träffas i grupp under kurserna Studiefärdigheter 1 och 2. Där behandlas allmänna frågor som berör studiefärdigheter. Sedan kan studerandena vid behov diskutera frågorna i mera detalj under samtal på tu man hand, säger Svedström.
Vid presentationen av de fysikaliska vetenskaperna föreläser till exempel atmosfärforskare om sitt eget forskningsämne. Inom ämnet fysik kan man välja mellan olika inriktningar, från teoretisk fysik till astronomi.
– Det kan vara svårt att handleda en enskild studerande i val av inriktning, men då man ställer motfrågor klarnar det ofta småningom vilken inriktning de borde välja, säger Nieminen.
HOPS-lärarna poängterar att allt inte måste falla på sin plats genast, och att man kan uppdatera sin studieplan vid behov. Man kan bestämma inriktning på basen av sina egna intressen.
– Det gäller dock att tänka på sin egen kapacitet också, så att man inte roffar åt sig alltför många intressanta kurser under en period, vill Svedström påminna oss. Examen har också sina gränser för hur många kurser man kan ta med i den. Om en har problem med att orka kan också studiepsykologen hjälpa.
Efter studentevenemanget som organiseras i början av magistersstadiet får de studerande träffa sin studieansvariga lärare. Katrianne Lehtipalo fungerar som egenlärare vid aerosolfysiklinjen i magisterprogrammet för atmosfärvetenskaper.
– I magistersskedet brukar de studerande vara intresserade av karriärmöjligheter och möjliga fortsatta studier efter utexamineringen. Om man t.ex. vill bli meteorolog finns det en färdig studiebana, men det är inte lika enkelt att välja alternativ inom alla inriktningar, säger Lehtipalo.
Trots att situationen är olika för alla har de studerande tillgång till en representant för varje studieinriktning, som kan hjälpa med att göra upp studieplanen.
– Man funderar kanske onödigt mycket på vad som kan leda till vad. Alla studier ger färdigheter som kommer till nytta i arbetslivet, konstaterar Lehtipalo. Hon poängterar att alla studier är meningsfulla sist och slutligen, eftersom man kan skräddarsy sina färdigheter enligt arbetsuppgiften.
Oftast har problemen löst sig under ett enda samtal med egenläraren. Lehtipalo uppmuntrar de studerande att öppet ta kontakt, inte bara med henne utan också med övriga forskare och personalen vid fakulteten. Det är sannolikt att de kursansvariga träffar studenterna mera regelbundet än egenlärarna.
– Man får fråga om alla karriäralternativ, fast vi vet förstås mest om den akademiska karriären, eftersom vi själv har valt den vägen, säger hon med ett skratt.