Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 7/2022.
Måste en tjänsteman behärska båda nationalspråken? Enligt lagstiftningen krävs det utmärkta kunskaper i majoritetsspråket samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket för dem som arbetar vid tvåspråkiga myndigheter, om högskoleexamen ingår i deras behörighetsvillkor.
Under den senaste tiden har man betraktat den här frågan ur nyfinländares perspektiv. Är det för mycket begärt att personer med invandrarbakgrund ska kunna både finska och svenska?
— Frågeställningen är inte ny. Tidigare har man frågat sig huruvida alla som utexaminerats från en högskola måste ha nöjaktiga kunskaper i det andra inhemska språket, berättar Jan Lindström, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Lindström tycker att ifrågasättandet av kraven tyder på ringaktning av språkkunskaper överlag.
— Språkkunskaper skattas inte så högt nuförtiden, oavsett om det gäller svenska eller franska. Språkstudierna befinner sig i kris.
På väg mot en rättsstat
Ställningen för våra nationalspråk fastställdes i två lagar 1922: språklagen och lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras. Språklagen delade upp myndigheter och områden i antingen en- eller tvåspråkiga utifrån befolkningens språkfördelning.
— Diskussionerna gick heta och även andra alternativ lades fram. Den svenskspråkiga överklassen ville upprätthålla svenskans dominans. Äktfinnarna ville lyfta upp finskan som enda nationalspråk, berättar Jukka Kekkonen, professor emeritus i rättshistoria vid Helsingfors universitet.
Efter inbördeskriget kom lagstiftarna fram till en kompromiss som skulle bygga broar och öka jämlikheten. Lagarna gjorde det möjligt för både finsk- och svenskspråkiga att sköta ärenden hos myndigheter på sitt modersmål samt att avancera i sin ämbetskarriär.
— Språklagarna var en del av byggandet av en modern demokratisk stat. Jämlikhet är en av de grundläggande principerna för en rättsstat, framhåller Kekkonen.
Krav enligt uppgift?
Och nyfinländarna: vilka språkkunskaper kan man kräva av dem? Den gällande språklagen är från 2003.
— Eventuellt skulle man kunna tänka sig att tumma på kraven om en person som söker en tjänst inte har finländsk utbildningsbakgrund. Kraven skulle också kunna anpassas enligt uppgift, resonerar Lindström.
— Å andra sidan kräver tillfredsställande språkkunskaper inte så oerhört mycket. Sådana kunskaper kan man förvärva under sina högskolestudier.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.