Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 7/2022.
Måste en tjänsteman behärska båda nationalspråken? Enligt lagstiftningen krävs det utmärkta kunskaper i majoritetsspråket samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i det andra språket för dem som arbetar vid tvåspråkiga myndigheter, om högskoleexamen ingår i deras behörighetsvillkor.
Under den senaste tiden har man betraktat den här frågan ur nyfinländares perspektiv. Är det för mycket begärt att personer med invandrarbakgrund ska kunna både finska och svenska?
— Frågeställningen är inte ny. Tidigare har man frågat sig huruvida alla som utexaminerats från en högskola måste ha nöjaktiga kunskaper i det andra inhemska språket, berättar
Lindström tycker att ifrågasättandet av kraven tyder på ringaktning av språkkunskaper överlag.
— Språkkunskaper skattas inte så högt nuförtiden, oavsett om det gäller svenska eller franska. Språkstudierna befinner sig i kris.
På väg mot en rättsstat
Ställningen för våra nationalspråk fastställdes i två lagar 1922: språklagen och lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras. Språklagen delade upp myndigheter och områden i antingen en- eller tvåspråkiga utifrån befolkningens språkfördelning.
— Diskussionerna gick heta och även andra alternativ lades fram. Den svenskspråkiga överklassen ville upprätthålla svenskans dominans. Äktfinnarna ville lyfta upp finskan som enda nationalspråk, berättar
Efter inbördeskriget kom lagstiftarna fram till en kompromiss som skulle bygga broar och öka jämlikheten. Lagarna gjorde det möjligt för både finsk- och svenskspråkiga att sköta ärenden hos myndigheter på sitt modersmål samt att avancera i sin ämbetskarriär.
— Språklagarna var en del av byggandet av en modern demokratisk stat. Jämlikhet är en av de grundläggande principerna för en rättsstat, framhåller Kekkonen.
Krav enligt uppgift?
Och nyfinländarna: vilka språkkunskaper kan man kräva av dem? Den gällande språklagen är från 2003.
— Eventuellt skulle man kunna tänka sig att tumma på kraven om en person som söker en tjänst inte har finländsk utbildningsbakgrund. Kraven skulle också kunna anpassas enligt uppgift, resonerar Lindström.
— Å andra sidan kräver tillfredsställande språkkunskaper inte så oerhört mycket. Sådana kunskaper kan man förvärva under sina högskolestudier.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.