Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 4/2023.
Över fabriksmaskinernas dunkande hörs rop. Några av orden låter vagt bekanta. Snart hörs ett pipande från en av maskinerna och ett felmeddelande på ett annat språk visas på en elektronisk bildskärm. Anslagstavlan i kaffehörnan informerar om arbetshälsa och rekreationsaktiviteter på många olika språk, också närkvarterens ljudlandskap är mångsidigt.
Leena Kolehmainen, professor i tyska och flerspråkighetsforskare, bedriver forskning i miljöer av det här slaget.
— Språkplanering rör alla arbetsplatser. Det är viktigt att kommunikationen fungerar, inte minst med tanke på arbetssäkerheten, säger Kolehmainen.
Hon har vistats i fabriksmiljö sedan barnsben.
— Jag växte upp vid foten av fabriksskorstenen. Jag är född i Varkaus.
Idag är ett av hennes forskningsområden just det historiska Varkaus.
— Pappersmaskinerna och montörerna kom från Tyskland och hade en viktig roll i närsamhället.
Kolehmainen samlar på minnen från den tiden.
— Man talar om det förflutna med stolthet, och det syns fortfarande, till exempel i namnet Saksalankuja.
Hon och hennes forskning ingår i ett internationellt nätverk som undersöker kommunikation och språkinlärning i industriella miljöer i Centraleuropa och Finland.
Jobb på 30 språk
Kolehmainen har funderat på sambandet mellan språk och säkerhet också i större skala: som en fråga för hela Finland och landets försörjningstrygghet.
— Vems information kan vi förlita oss på som en del av Nato, Europa och världen? Hur skaffar vi information och hur gör vi oss förstådda?
Språkkunskaper blir speciellt viktiga vid kriser, och kriser är oförutsägbara.
— Nu är det brist på experter i det ukrainska språket. Covid-19 visade i sin tur att flerspråkig kommunikation är en hälsosäkerhetsfråga.
På Kolehmainens arbetsplats vid Humanistiska fakultetens avdelning för språk undervisas det i mer än 30 språk och forskas i ännu fler. Någon kan vara specialiserad på arabiska eller japanska, en annan på ryska eller portugisiska.
— Alla de här språken använder vi också när vi kommunicerar med varandra. Samtidigt stöder avdelningen att finskan förblir det gemensamma arbetsspråket vid sidan av engelskan och andra språk.
Kolehmainen uppskattar att man satsar på flerspråkighet och att den som flyttar till Finland lär sig finska. När du kan det lokala språket blir det lättare att göra karriär.
— President Alexander Stubb är en lysande förebild. Han har redan visat hur mångsidiga språkkunskaper bidrar till att skapa förtroende.
Kolehmainens språkliga gnista tändes i barndomshemmet, som besöktes av hennes föräldrars kollegor från Tyskland och Schweiz.
— På samma sätt kan dagens studenter ofta bli inspirerade när det träffat en intressant person eller har en bra lärare.
Språk slår ur underläge
Snävare språkkunskaper bland unga finländare kan kännas betungande för en språkexpert. Kolehmainen suckar djupt innan hon tar till orda.
— När det talas om språkval i medier betraktas barn och ungdomar som aktiva aktörer, trots att det handlar om kommunernas beslut och utbildningspolitik, säger hon.
— Undersökningar visar att barnen själva gärna vill lära sig andra språk än engelska, vilket naturligtvis är roligt och en lättnad.
I urvalsprocesserna har språk ändå hamnat på samma nivå som praktiska ämnen och klassernas minimistorlek har höjts. På det här sättet blir det färre undervisningsgrupper i språk.
— Vad skulle hända med matematiken om den var valfri på samma sätt?
Fram till 1990-talet var kommuner med fler än 30 000 invånare skyldiga att erbjuda undervisning i minst fem främmande språk. Efter att skyldigheten avskaffades har språklärarna bevittnat en nedgång som pågått i 30 års tid, trots att de har försökt streta emot.
— Naturligtvis är det bra att också öva praktiska färdigheter i skolan, men ändå borde ämnesvalen inte gå till på det här sättet. Det nuvarande systemet ger inte de språk- och kulturkunskaper som behövs.
En kronisk brist
Det klassiska, språkliga idealet med bland annat tyska och latin må vara ett minne blott, men tyskan har inte förlorat sin betydelse inom ekonomi, teknik eller europeisk politik. Inom handeln har bristen på finländare som kan tyska blivit kronisk.
— I Asien ökar tyskan i popularitet.
Här verkar det inte ens hjälpa att Nordens och det tysktalande Europas historia varit sammanflätade i hundratals år.
I mars deltog Kolehmainen i en konferens i nordöstra Tyskland om finsk-tyska kulturella relationer. Mötesplatsen, universitetet i Greifswald som grundades 1456, är ett bra exempel på ett gemensamt förflutet.
— Ett av de äldsta universiteten i vårt rike, påminner Kolehmainen.
Greifswald fogades nämligen till det svenska riket 1631 och efter det hörde vi till samma moderland i nästan två århundraden.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.