Jenny Sylvin granskar hur universitetet tolkar och utför sitt uppdrag som tvåspråkigt universitet i avhandlingen ”Svenskan vid Helsingfors universitet: Språkpolicy, attityder och realiteter”.
I sin avhandling granskar Sylvin Helsingfors universitets riktlinjer för tvåspråkighet och hur väl universitetet lyckas leva upp till målen som slagits fast i universitetets språkpolicy. Hon undersöker också om det finns ett glapp mellan policy och praxis – var uppstår glappet och vad beror det på? Fokus i avhandlingen ligger på svenskan eftersom det är det mindre av de två nationalspråken.
Sylvin kan konstatera att universitetet har höga tvåspråkighetsambitioner, men i vardagen förverkligas inte alltid de uppsatta målen.
– Helsingfors universitet månar om tvåspråkigheten och utvecklar nya sätt att erbjuda utbildning på nationalspråken och på engelska så resurseffektivt som möjligt. Samtidigt är tvåspråkigheten bara ett uppdrag av många, och engagemanget för tvåspråkigheten faller ofta på den svenskspråkiga delen av personalen, eller personal som har ett särskilt ansvar för tvåspråkigheten, sammanfattar Sylvin.
Nya utbildningar och breddat studieutbud på svenska
Under den tidsperiod som Sylvins avhandlingsarbete omfattar (2007–2023) har Helsingfors universitet genomfört flera åtgärder som förbättrat möjligheterna att studera på svenska. Universitetet har bland annat börjat utbilda klasslärare, ämneslärare och småbarnspedagoger på svenska, vilket tidigare skedde enbart vid Åbo Akademi.
Detta har breddat det svenskspråkiga studieutbudet så att det finns sammanlagt fem kandidatprogram med flera olika studieinriktningar där man kan studera helt och hållet på svenska. Därtill finns flera utbildningsprogram där studierna åtminstone delvis kan avläggas på svenska.
Etableringen av tvåspråkiga kandidatprogram är ett annat exempel på universitetets vilja att utveckla undervisningen så att dels de svenskspråkiga studenterna ska få tillgång till undervisning på svenska, dels att finskspråkiga studenter ska uppmuntras att ta del av svenskspråkig undervisning.
– Detta visar att universitetet tar uppdraget med att utbilda svenskkunniga experter på allvar, säger Sylvin.
Skillnader mellan olika enheter
I universitetsvardagen är tvåspråkigheten i hög grad beroende av den svenskkunniga personalen. De ger inte bara undervisning och service på svenska, utan bildar dessutom ett nätverk av inofficiella konsulter, översättare och mentorer som stöd för den svenska verksamheten vid Helsingfors universitet.
Studien visar att svenskan upplevs som mycket viktig för de svenskspråkiga studenterna. Ett problem som många studenter stött på är att möjligheterna att studera på svenska varierar beroende på inställningen till svenskan vid den enhet där de studerar. Det finns en viss variation som bland annat är knuten till vilka som arbetar vid en enhet.
Somliga aspekter på tvåspråkigheten fungerar bristfälligt, till exempel upplever de svenskspråkiga studenterna att de har för få och för svaga språkliga förebilder för att de ska kunna utveckla sin akademiska kommunikation, att de inte vet om de blir rättvist bedömda om de skriver tentamina och uppsatser på svenska och att de inte kan lita på att tentamensfrågor är begripligt formulerade om de begär att få dem på svenska.
Jenny Sylvin som själv studerat vid Helsingfors universitet och sedan år 2018 arbetat som modersmålslärare vid universitetets språkcentrum är dagligen i kontakt med svenskspråkiga studenter och känner väl till deras språkliga utmaningar.
– Jag ser hur deras språk påverkas dels av det omgivande samhällets språk, dels av att studera på flera språk. Största delen av studenterna har en stark vilja att utveckla goda arbetsfärdigheter på båda inhemska språken, men många uttrycker att de inte alltid får stöd för sin svenska vid universitetet.
Engelskan dominerar allt mer
Politiska beslut och samhällsutvecklingen i stort har också fått konsekvenser för tvåspråkigheten vid universitetet.
I och med att det blev frivilligt att skriva studentprovet i det andra inhemska språket i studentexamen har svenskundervisningen minskat på gymnasienivå och som en följd också kunskaperna i svenska. Samtidigt har engelskan blivit allt mer dominerande som universellt språk och mångas intresse för andra språk har därmed minskat. Engelskan är numera det internationella vetenskapsspråket i hela världen och i takt med ökande internationalisering har engelskan i praktiken passerat svenskan som det andra språket vid Helsingfors universitet.
Sylvin konstaterar att det finns utrymme att förbättra attityderna till svenskan vid Helsingfors universitet. De svenskspråkiga studenterna och personalen vid universitetet vill gärna använda sitt språk men omgivningens bristande kunskaper i språket försämrar de svenskspråkigas attityd till svenskan som ett användbart språk vid universitetet.
– En attitydförändring i samhället där inte bara det globala språket engelska tillskrivs betydelse utan där även regionala språk som till exempel svenska kan vara en nyckel till värdefulla internationella kontakter kan förhoppningsvis leda till ökat intresse för det egna landets tvåspråkighet.
Om avhandlingen:
FM Jenny Sylvin disputerar med avhandlingen "Svenskan vid Helsingfors universitet: Språkpolicy, attityder och realiteter" den 8.3.2024 kl. 13.15 vid Humanistiska fakulteten. Disputationen äger rum i Forsthuset, sal 1, på adressen Unionsgatan 40.
Opponent är professor Björn Melander, Uppsala universitet, och kustos är Jan K. Lindström.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Nordica Helsingiensia och säljs av Jenny Sylvin. Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i Helda.
Kontaktuppgifter:
FM Jenny Sylvin, lärare i kommunikation på modersmålet (svenska) vid Språkcentrum.
jenny.sylvin@helsinki.fi, 0405701809