Önskan om att EU agerar som en stormakt – USA:s och Rysslands maktretorik påverkar människors förväntningar

Att bestraffa smitarländer som inte tar sitt ansvar och som undergräver unionens sammanhållning och handlingsförmåga skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser. Därför försöker beslutsfattarna ha överseende med kritiska röster, säger professor som leder Centrum för Europaforskning.

Artikeln har publicerats på finska i tidningen Yliopisto, nr. 3/2026. 

EU beskrivs ibland som svag, tandlös och krisande. USA:s och Rysslands maktretorik ökar också förväntningarna på att EU ska agera som en stormakt.

– I kristider finns det alltid en efterfrågan på starkt ledarskap. EU har svårt att leva upp till det här, eftersom det under normala förhållanden inte funnits en vilja att tilldela unionen tillräcklig makt, säger , professor i politisk historia och nybliven chef för Centrum för Europaforskning.

EU fungerar inte som en stat. Rainio-Niemi beskriver unionen som en egenartad skapelse, en byråkratisk apparat som balanserar mellan övernationella, nationella och regionala intressen.

– I många medlemsländer har Europaprojektet förblivit avlägset, samtidigt som de nationalistiska rösterna har fått större tyngd. 

Det märks bland annat genom att länder som Ungern och Slovakien upprepade gånger avviker från EU:s linje. Varför ifrågasätter länderna EU:s värderingar?

– Det engagemang och den iver som fanns under medlemskapsförhandlingarna har avtagit sedan medlemskapet blivit en del av vardagen. Ländernas egen politiska utveckling påverkar också.

Kritiska röster tolereras

Tidigare upplevelser av ojämlikhet gör sig fortfarande påminda i dag. Diktatpolitik ger lätt upphov till motreaktioner, säger Rainio-Niemi. 

Att bestraffa smitarländer som inte tar sitt ansvar skulle kunna få oförutsägbara konsekvenser. Därför prioriterar beslutsfattarna unionens sammanhållning och försöker ha överseende med kritiska röster.

Andra utmanande frågor för EU rör invandring, extremistiska rörelser och till exempel frågan om Ukrainas medlemskap. Ur ett historiskt perspektiv är det svårt att bedöma hur EU:s framtid kommer att se ut, säger Rainio-Niemi. Håller EU på att falla sönder? Eller är en europeisk federation vägen framåt? Nu krävs en seriös diskussion om unionens framtid bland medlemsstaterna.

– Nyckelfrågan är hur EU:s betydande ekonomiska regleringsbefogenheter skulle kunna utnyttjas effektivare för att driva en hållbar och ansvarsfull politik.

Professorn påminner om Europaforskningens betydelse för Finlands synlighet.

– En utbildning som grundar sig på forskning garanterar att finländare söker EU-tjänster också i fortsättningen.

Tidningen Yliopisto är en vetenskaplig tidskrift vid Helsingfors universitet som förbundit sig att följa journalistreglerna.