Putin och Trump hade kanske aldrig inlett sina krig om de varit insatta i krigsvetenskaplig forskning, säger Ilmari Käihkö

Krigen i Ukraina och Iran ser ut att bygga på missuppfattningar. "Bara omkring vart annat anfallskrig är en framgång", säger docent i krigsvetenskap och veteran inom krishantering.

Artikeln har publicerats på finska i tidningen Yliopisto, nr. 4/2026. 

Det är möjligt att Vladimir Putin aldrig skulle ha anfallit Ukraina eller Donald Trump Iran, om de hade läst fler krigsvetenskapliga studier. Båda anfallen verkar grunda sig på missuppfattningar.

– Den första är illusionen om korta krig. Den andra är antagandet om att motståndet kan krossas snabbt, och att fiendens handlingar därmed inte har någon betydelse, säger, krigsvetare vid Helsingfors universitet.

– Det som gör det amerikanska anfallet ännu mer dumt är att man i 50 års tid har antagit att Hormuzsundet stängs i en sådan här situation. Plötsligt gick det just så.

För många jasägare

Den kanske största felbedömningen som presidenterna gjorde var tro att politiska problem lätt kan lösas med krig. Så är det mycket sällan.

– Endast omkring vartannat anfallskrig är en framgång, och ju närmare vår egen tid vi kommer, desto mer sällan har de varit det. En anledning till de vansinniga krigen är förmodligen att presidenterna främst har omringat sig med jasägare. Oppositionsrepresentanter borde alltid finnas bland rådgivarna, framhåller Käihkö.

Käihkö vill se till att åtminstone det finska folket har en uppfattning om krigets logik. I sin bok 10 oppia sodasta, som utkom ifjol, beskriver han vad ett krig egentligen är: kaotiskt, oförutsägbart och svårt att avsluta – men ibland det minst dåliga alternativet. 

"Jag sysslar inte med propaganda"

För närvarande arbetar han tillsammans med Elina Hirvonen och Ville Tietäväinen på en bok om krig som riktar sig till unga, samt på en finskspråkig lärobok i krigsteori.

För Käihkö är det viktigt att hans verk bygger på forskningsbaserad kunskap. Han har gjort etnografiska fältstudier i Liberia efter inbördeskriget och bland frivilligsoldater i Ukraina.

– Ukrainarna sade genast att det här är ett viktigt forskningsämne och att de gör allt för att jag ska lyckas. Jag svarade dem att de kommer att bli besvikna, eftersom jag inte sysslar med propaganda. Det är naturligtvis vad de hoppas på, säger Ilmari Käihkö.

Blev de besvikna?

– Ingen har sagt sig vara besviken.

Tidningen Yliopisto är en vetenskaplig tidskrift vid Helsingfors universitet som förbundit sig att följa journalistreglerna.