Sovjetunionen upphörde officiellt att existera i december år 1991, men trettio år senare påverkas de forna sovjetrepublikerna fortfarande av dess arv. Det här unika systemet har alltid fascinerat Laura Kämäräinen.
Hon studerar första året vid magisterprogrammet i studier i Ryssland, Eurasien och östra Europa vid Helsingfors universitet. Programmet fokuserar på Ryssland, Östeuropa och Eurasien och deras plats i världen.
– I mina egna studier ingår politologi, historia, kultur och identitetsfrågor ur Rysslands synvinkel. I den nuvarande globala situationen diskuteras Rysslands invasion av Ukraina och dess orsaker aktivt. Jag försöker förstå det ryska samhället och varför det är som det är i dag.
En ny karriärinriktning
Sedan tidigare är Kämäräinen magister i engelsk filologi, och efter att hon utexaminerades arbetade hon några år som språklärare för årskurserna 7–9. Kämäräinen har rest mycket i Östeuropa, Ryssland och Kaukasien, och hon har länge varit intresserad av det här området. När arbetssituationen inom undervisningssektorn började bli tung kändes tidpunkten för nya studier och en ny inriktning rätt.
– Lärarerfarenheterna och den tidigare examen är absolut inte obehövliga. De gav mig massor av mentalt kapital, akademiska färdigheter och presentationsfärdigheter. Jag hoppas att jag kan använda dem för att komplettera mina nya kunskaper.
Ansökningstiden till studierna var före det ryska anfallskriget mot Ukraina. När Kämäräinen påbörjade sina magisterstudier hette programmet Russian Studies, magisterprogrammet i ryska studier. Det är därför som fokuset i hennes studier ligger mer på Ryssland än i programmets nuvarande utformning.
– Jag trodde att jag visste mycket om Ryssland. När jag började studera insåg jag att det inte var så.
Genomskärning av det ryska samhället
Redan i början av studierna fick Kämäräinen bekanta sig med ändringar och lagreformer i den ryska konstitutionen, eftersom kursen handlade om rättsstatsprincipen och dess utveckling i Ryssland. Vid det tvärvetenskapliga programmet granskas olika aspekter av samhället ingående.
– Studierna började med en introduktion till olika ämnen, från säkerhet till urbanisering. Många av dem var helt nya för mig. Redan på kort tid har min uppfattning om landet och dess struktur förändrats.
På en kurs behandlas globala processer med anknytning till Ryssland och på en annan läget för det civila samhället och medborgarorganisationerna. Vi kommer att ha en kurs om ojämlikhet och socialpolitik, säkerhetspolitik och om miljö- och klimatfrågor.
På grund av kriget i Ukraina figurerar Ryssland ofta i rubrikerna. I och med studierna har Kämäräinen upptäckt att hon jämför det hon lärt sig med nyhetsrapporteringen, och hon har märkt att det ibland skummas för ytligt över en del saker. Under anfallskriget har media verkligen behövt expertintervjuer.
Expertis till stöd för beslutsfattande och diplomati
Efter magisterprogrammet tror Kämäräinen att hon förstår orsaken till händelser, inte endast händelserna i sig. De som utexaminerats från programmet arbetar till exempel inom statsförvaltningen eller som journalister specialiserade på Ryssland. Även om kommersiella projekt med Ryssland lagts på is så finns det ett behov av den här typen av expertis även inom företag.
– Expertis på Rysslandsfrågor öppnar dörrar till exempel till utrikesministeriet, eftersom det behövs kunskap till stöd för det politiska beslutsfattandet.
Å ena sidan intresserar Kämäräinen sig för Finlands ambassadnätverk, diplomatutbildning och arbetet för Finlandsbilden. Hon har erfarenhet av att ha praktiserat vid Finlands ambassad i London. Även FN:s organisationer lockar som potentiella framtida arbetsplatser.
Å andra sidan skulle hon kunna kombinera sin expertis inom undervisningssektorn och sitt kunnande om Ryssland i utbildningssamarbete eller utbildningsexport, som till exempel utbildningsprojekt med inriktning på Östeuropa.
Forskning främjar dialog och objektivt förhållningssätt
Med tanke på den rådande världssituationen tror Kämäräinen att det kommer att behövas mer kunskap om Ryssland i framtiden. I Finland har vi under de senaste månaderna varit tvungen att noga överväga hur vi ska hantera grannlandet.
– När kriget i något skede tar slut måste vi som stat ändå ha kontakt med Ryssland. Vår gräns på över tusen kilometer kommer alltid att finnas där.
När det gäller arbetslivet hoppas Kämäräinen att hennes arbetsinsats kommer att ha betydelse. Hon vill vara med och stödja utvecklingen av det ryska utbildningssystemet med hjälp av det finländska kunnandet.
Framför allt skulle hon vilja öka den internationella dialogen och arbeta för att inställningen gentemot Ryssland ska bygga på forskning och inte bara på åsikter.
– Även om kriget är hemskt på alla sätt, så har det varit väldigt givande och nyttigt att studera just under den här tiden.
Vetenskap och utbildning är byggstenar för vår välfärd. Det är en ödesfråga för framtiden hur vi satsar på dem. Läs mer om hur vetenskap och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med våra mål för regeringsprogrammet 2023–2027.