Artikeln har publicerats i tidningen Yliopisto 3/2023.
Efter jordbävningen i Turkiet i februari talade medierna först om hundratals offer, men Pekka Heikkinen, långvarig chef för Seismologiska institutet, anade att det var fråga om mycket högre siffror. Skalvets läge och intensitet innebar att antalet döda med säkerhet skulle uppgå till flera tusentals.
— En uppskattning av antalet döda kan göras på bara 15 minuter, säger Heikkinen när han beskriver yrkespersonernas rutiner.
— Därefter är den kritiska aktionstiden för räddningsinsatser cirka 48 timmar.
Heikkinen gick i pension från sin tjänst vid institutet 2017, efter en karriär på över 40 år, men hans forskning fortsätter. Hans specialitet är sonderingar av jordens struktur: seismiska signaler som genereras med explosioner observeras på jordens yta.
— Genom dem har vi lärt oss nya saker om till exempel hur berggrunden i vårt eget land har bildats.
Arbete för fred
Förutom att studera jordens inre har han ansvarat för de övervakningsuppgifter och tjänster som seismologerna vid Helsingfors universitet har tillhandahållit sedan 1924.
Övervakningen av jordbävningar och planeringen av hjälpinsatser hör till de mest dramatiska arbetsuppgifterna.
— Vi kan fortfarande inte förutsäga jordbävningar, men kunskapen om säkra byggplatser och byggmetoder har givetvis gått mycket framåt.
Seismologerna arbetar för samhället och näringslivet också på andra sätt. Forskarnas kunnande har bland annat använts vid prospekteringen av malm och olja, samt av finländska byggföretag som arbetar i riskområden utomlands.
Pekka Heikkinen är stolt över den roll som Finland sedan 1970-talet haft i upprättandet av ett avtal om förbud mot underjordiska kärnvapenprov. Utrikesministeriet tog på sig ärendet och seismologerna har representerat Finland både i förhandlingarna och i själva övervakningen.
— Det är ett givande arbete och det är fint om vi kan göra åtminstone en liten insats för världsfreden.
Från bussar till snabbare dataöverföring
På 1970-talet bearbetades data från mätstationerna i Finland vid universitetets seismologiska central i Tölö i Helsingfors.
— Stationsföreståndaren i Kevo i Lappland samlade på morgonen in pappren om föregående dag och skickade i väg dem med postbussen. Inom ett par dagar analyserades sedan uppgifterna på Södra Hesperiagatan.
Nu är verksamheten koncentrerad till Campus Gumtäkt och Seismologiska institutet, dit uppgifterna överförs i realtid. De första automatiska analysresultaten dyker upp på webbplatsen inom några minuter.
Jourtjänsten som är öppen dygnet runt inledde sin verksamhet 2004, året då tsunamin inträffade.
— När något ovanligt hände fick jag ibland själv vakna på natten för att skriva en sammanfattning, som jag sedan skickade till Finska notisbyrån, Rundradion och de största tidningarna, minns Heikkinen.
I större länder är den seismologiska expertisen ofta utspridd på olika institutioner och övervakningsuppgifterna utförs av militära organisationer.
— Jag uppskattar verkligen att uppgifterna i Finland koncentrerats till universitetet. Det är en bra miljö för forskningsbaserad verksamhet – och det finns entusiastiska unga människor i närheten hela tiden som förhindrar att man börjar gå på rutin.
Tidningen Yliopisto är en vetenskapstidskrift vid Helsingfors universitet som följer journalistreglerna.