Huvudstadsregionens städer Esbo, Helsingfors och Vanda siktar på att öka mängden aktuell och oberoende forskningskunskap som stöd för beslutsfattandet och för att utveckla staden. För att tillgodose det här behovet utarbetade Aalto-universitetet och Helsingfors universitet Kaupunkivaikutus-projektet år 2024, som är en ny modell för vetenskapligt samarbete.
Projektets syfte är att finansiera vetenskapligt högklassig forskning som bättre kan tillgodose städernas informationsbehov och bidra till att lösa sådana frågor som är strategiskt viktiga för huvudstadsregionen.
Aktuella och för sektorerna centrala forskningsteman kartlades i alla tre städer under hösten 2024, och nu har de första forskningsprojekten valts ut. Projekten valdes ut med betoning på utnyttjandet av nytt datamaterial samt mätbara observationer av genomslagskraften.
Forskningsfinansieringen på cirka 400 000 euro fördelades på fyra högst tvååriga forskningsprojekt.
Stadsnatur som stöd vid klimatanpassning i tät stadsstruktur
Forskningsprojektet CoolGreen av Leena Järvi, professor i stadsmeteorologi (Helsingfors universitet) och Ranja Hautamäki, professor i landskapsarkitektur (Aalto-universitetet) ska bedöma och modellera vilken inverkan en tätare stadsstruktur har på klimatet och vilken kylande potential förgröning har.
Avsikten är att bedöma hur stadsnaturen påverkar styrkan i fenomenet med värmeöar, hur förtätande planer inom markanvändning påverkar nyttan av stadsnaturens kylande effekter samt hur effektivt temperaturen i tätbebyggda områden kan påverkas genom förgröning.
Fenomenet med värmeöar avser de förhöjda temperaturer som förekommer i städer och som stärks av ett varmare klimat och en tätare stadsstruktur.
– Vi saknar både forskningsdata, särskilt från nordliga regioner, och strategiska mål och praktiska exempel på hur fenomenet med värmeöar kan beaktas vid planeringen av markanvändning. Projektet ger efterfrågade konkreta data som grund för markanvändningen och strategiskt klimatarbete, säger Järvi och Hautamäki.
Det samhälleliga genomslaget sträcker sig också utanför städerna i huvudstadsregionen genom att policyrekommendationer tas fram för växande stadsregioner.
Läs mer om projektet på webbplatsen kaupunkivaikutus.fi (på finska).
Kunskap om effekterna av intensifierad undervisning och behovsbaserad finansiering i grundskolan
Doktoranden Rasmus Mellanens (Helsingfors universitet) forskningsprojekt består av två delar.
Den första delen ska ge städer kunskap om hur mycket och på vilka sätt behovsprövad finansiering påverkar elevernas läranderesultat och framtid. Behovsbaserad finansiering innebär att extra resurser styrs till relativt sett till mindre gynnade skolor.
Den andra delen ska klarlägga på vilka sätt eleven gynnas av intensifierad undervisning. En intressant fråga är till exempel om intensifierad grundläggande undervisning ökar ojämlikheten i våra grundskolor.
Städerna ska få information om hur intensifierad undervisning påverkar läranderesultaten, valet av utbildning och eventuellt också framgången på arbetsmarknaden efter skolan.
– Att till exempel endast ge intensifierad undervisning till en grupp elever som annars är utspridda i vanliga klasser skulle kunna vara ett mindre ojämlikt sätt att ge intensifierad undervisning. Konsekvensbedömningen av behovsbaserad finansiering kan i sin tur användas direkt när man fattar beslut om den behovsbaserade finansieringens storlek och användningssätt.
Läs mer om projektet på webbplatsen kaupunkivaikutus.fi (på finska).
Spårtrafikens inverkan på individens rörlighet och företagsverksamheten i huvudstadsregionen
Oskari Harjunen, briträdande professor i fastighetsekonomi, och Touko Väänänen, doktorand vid Aalto-universitetet, leder ett forskningsprojekt som ska ta fram data för beslutsfattande inom trafikinvesteringar.
Ett stort antal nya spårvägsförbindelser byggs och planeras i huvudstadsregionen. Projektets fokus ligger på hur nya järnvägsförbindelser påverkar trängseln i trafiken samt bilägandet och körsträckorna bland huvudstadsregionens invånare, samt hur genomförda spårvägsförbindelser bland annat påverkar produktiviteten i företag, grundandet av nya företag och sysselsättningen.
– Spårtrafikens inverkan på arbetsmarknaden och människors rörlighet har undersökts i någon mån, men inte i någon större utsträckning i Finland. Vår forskning ger ny och efterfrågad information om trafikprojektens effekter i just Finlands förhållanden, säger Harjunen.
Forskningsgruppen utvärderar särskilt hur Västmetron och snabbspårvägslinje 15 påverkat invånarna och företagen i huvudstadsregionen. Forskningsresultaten kan användas för att utvärdera effekterna av kommande spårprojekt samt inom huvudstadsregionens trafikplanering.
Läs mer om projektet på webbplatsen kaupunkivaikutus.fi (på finska).
Studie om störningar i vägnät vid planeringen av hållbar stadstrafik
Pablo Warnes och Prottoy Akbar, biträdande professorer i urbanekonomi vid Aalto-universitetet, leder ett forskningsprojekt som ska utvärdera och beskriva i vilken utsträckning trafikstörningar orsakar förseningar i resandet, hur vägtrafikanter anpassar sig till störningar samt vilka konsekvenser väganvändarnas val medför för det övriga trafiknätet.
– För närvarande finns det lite empirisk kunskap om vilka faktorer som påverkar trafiknätets flexibilitet och hur framtida utmaningar som befolkningstillväxt och klimatförändringar kommer att påverka utvecklingsbehoven inom trafik och infrastruktur, berättar Warnes och Akbar.
Forskningsprojektet ska undersöka fenomen som rör vägnät och resebeteende genom att utnyttja realtidsdata om restider, extrema väderförhållanden, trafikolyckor och trafikflöden i alla stora städer i Norden.
Projektet kommer att utveckla en ny typ av datainfrastruktur genom att bland annat simulera miljontals resor i Google Maps för att beräkna restider i realtid.
Syftet är att ta fram mer information om vad som gör urbana transportnät mer resilienta mot trafikstörningar, så att städerna bättre kan anpassa sig till och hantera olika typer av chocker.
Läs mer om projektet på webbplatsen kaupunkivaikutus.fi (på finska).