De två senaste åren har varit ovanligt brådskande för Jukka Jokinen. Hans årtionden långa erfarenhet inom vaccinforskning blev otroligt viktig i och med pandemin. Jokinen har också varit ansvarig för förbereda coronapass på EU-nivå och nationellt, och funderar nu på hur man kan få så aktuella data om vacciner och pandemi som möjligt till grund för beslutfattandet.
Karriären började med sommarpraktik under studietiden
Jokinen, som studerade matematik och statistik, började arbeta på vaccinavdelningen vid Folkhälsoinstitutet som sommarpraktikant år 1996, och därefter har alla hans jobb handlat om nationella hälsodata. Han arbetade som statistiker inom stora vaccinforskningsprojekten, och ansvarade för analyser och delvis också informationshantering.
– Det var inspirerande att upptäcka redan under studietiden att det jag lärt mig genast kunde omsättas i praktiken, och jag fick tillämpa det jag lärt mig, säger Jokinen.
Efter att Folkhälsoinstitutet och Stakes hade fusionerats år 2009 skapades det nuvarande Institutet för hälsa och välfärd THL, där Jokinen har arbetat som ledande poster på olika håll inom organisationen. Han har varit direktör för bl.a. enheterna för vaccinforskning, konsekvensbedömning, samt utvärdering och förutseende av folkhälsan.
Jokinens doktorsavhandling, som han slutförde vid sidan av jobbet år 2006, hade rubriken Joint regression and association models for repeated categorical responses. År 2011 utnämndes Jokinen till docent i biometri vid avdelningen för matematik och statistik. I början av november 2021 startade den 5 år långa anställningen som arbetslivsprofessor, vilket tar upp 20 procent av hans arbetstid.
I och med docenturen har Jokinen haft nära kontakt med den akademiska världen, och enheterna som han har lett har under årens lopp rekryterat studeranden och doktorander i statistik. Jokinen hoppas att hans post som arbetslivsprofessor ska föra med sig ännu närmare kontakter och samarbete mellan THL och Helsingfors universitet.
Data är inte lika med information
Mängden data om invånarnas hälsa och välfärd har ökat explosionsartat, särskilt under de fem senaste åren.
Den analytiska behandlingen av data är viktigare än någonsin, för data är ju inte lika med information.
– Volymerna ökar och data är allt mer mångformiga. Det finns t.ex. data som samlas från social- och hälsovårdens servicesystem, och så finns det de så kallade egendata "MyData", d.v.s. data från t.ex. olika tekniska apparater som samlar information om invånarnas hälsa och välfärd. Data kan emellertid vara diffusa och odugliga om de inte behandlas med forskningsinriktade kunskaper, metoder och insikter, säger Jokinen.
Statistiker utvecklar utnyttjandet av hälsodata i nära samarbete med sakkunniga i hälsa och välfärd.
Jokinen vill främja utnyttjandet av nationella data om hälsa och socialärenden och vill involvera toppforskningen vid Helsingfors universitet i detta arbete. Informationen som THL har samlat och sammanställt är ovanligt omfattande, även enligt internationella mått, och deras potential är nästan gränslöst.
Dagsaktuella data för beslut om coronavaccinering
Ett annat drag hos datarevolutionen är att data blir allt färskare och kräver stark reaktionsförmåga för behandling av materialet.
På senare tid har Jokinen varit med om att fundera på hur vi kunde få med så färsk information som möjligt i uppföljningen av vaccineffekter, för att vi ska kunna utvärdera nyttan med vaccinen samt säkerställa en så effektiv uppföljning av vaccinsäkerheten som möjligt.
En så tidsenlig uppföljning av vaccindata och sjukdomsdata som möjligt har visat sig vara en nödvändighet i denna situation. Det påverkar hela det globala samfundet och är en av central prioriteter vid THL just nu.