Vad innehåller den finländska varukorgen? Information om våra inköp samlas återigen in för vetenskapliga ändamål

I LoCard-undersökningen som genomförs av Helsingfors och Tammerfors universitet används inköpsdata från S-gruppen. I det internationellt sett unika projektet utreds bland annat hållbar kost, motiv för val av livsmedel och inköpens koldioxidavtryck.

Kostvanorna påverkar finländarnas hälsa och välbefinnande samt miljön och samhället. LoCard undersöker dessa fenomen utifrån inköpsdata från livsmedelsbutiker med tillstånd av S-gruppens ägarkunder. Insamlingen av nya data inom ramen för projektet startar under hösten 2023. Forskningsgruppen har sedan 2016 använt inköpsdata från de av S-gruppens ägarkunder som gett sitt samtycke till att deras data används i en hälso- och samhällsvetenskaplig undersökning.

I forskningsprojektet undersöks sambandet mellan livsmedelsinköp och hälsa, välbefinnande och miljöaspekter. Projektet syftar bland annat till att identifiera trender i befolkningens livsmedelsinköp och hur de förändras, samt effektiva sätt att styra inköpsbeteendet i riktning mot målen för hållbar utveckling. Forskarnas mål är att förstå de utmaningar som olika befolkningsgrupper står inför när de ska handla hälsosamma, ekologiskt hållbara och förmånliga livsmedel och vilka faktorer som påverkar valet av inköp. I ljuset av tidigare material verkar det vara svårt för personer som befinner sig mitt i en livsomvälvande tid i livet, såsom i den hektiska vardagen med småbarn, att övergå till en mer hållbar kost.

Vägen till mer hållbara livsmedelsinköp varierar mellan människor i olika åldrar: unga är mer fördomsfria när det gäller nya växtbaserade alternativ, medan kosten hos äldre oftare tycks innehålla fisk.

Det nya materialet samlar också in information om läskunnigheten i närings- och miljökunskap, vilket inverkar på valen. Svarspersonerna blir ombedda att bland annat bedöma tillförlitligheten hos den näringsinformation som delas ut av olika informationskällor. Att använda data från kundlojalitetsprogram inom detaljhandeln, tillsammans med en omfattande frågeenkät, för vetenskaplig forskning är unikt i ett internationellt hänseende. 

Det mångvetenskapliga forskningsprojektet sammanför näringsvetenskap, folkhälsovetenskap, hälsodatavetenskap, konsumtionsforskning och ekonomi.

S-gruppen stöder forskning genom att ge sina kunder möjlighet att delta i forskning på universitetsnivå. Företaget bestämmer inte forskarnas forskningsfrågor och finansierar inte forskningen. S-gruppen har inte heller tillgång till de forskningsdata som samlats in inom projektets ramar.

Maijaliisa Erkkola, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, hoppas att så många som möjligt av S-gruppens ägarkunder lämnar sina inköpsuppgifter till forskarna och även besvarar den elektroniska enkäten, med vilken forskarna samlar in viktig bakgrundsinformation till stöd för forskningen.

– Nytt forskningsmaterial möjliggör intressanta och samhälleligt viktiga forskningsupplägg. Vi kan till exempel bedöma huruvida priset av en hållbar och hälsosam varukorg har förändrats till följd av inflationen och undersöka i vilka befolkningsgrupper som inköpsbeteendet förändrats mest till följd av coronapandemin.

Ansvariga forskare inom forskningsprojektet är förutom Erkkola professorn i näringslära Mikael Fogelholm från Helsingfors universitet samt professorn i biostatistik Jaakko Nevalainen och professorn i marknadsföring Hannu Saarijärvi från Tammerfors universitet. En tvärvetenskaplig grupp av andra forskare deltar också för att ta fram idéer om hur forskningsdata kan användas på bästa sätt.

LoCard-projektet har redan undersökt inköpsdata

LoCard-projektet har undersökt tidigare inköpsdata från 2016 till 2018 för att bland annat studera förändringar inom olika konsumentgrupper i fråga om utvecklingen mot en mer hållbar kost, livsmedelsinköpens koldioxidavtryck och motiven för livsmedelsval i olika befolkningsgrupper. Studierna visar bland annat att priset inte nödvändigtvis är ett hinder för miljö- och hälsovänligare livsmedelsval. Forskarna har också kunnat påvisa att det är viktigt att beakta skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers motiv för livsmedelsval i vardagen när det gäller övergången till en mer hållbar och hälsosam kost. Förhållandet mellan pris och kvalitet är till exempel ett viktigt motiv inom alla inkomst- och utbildningsgrupper.