Medborgarforskning är en viktig del av forskning 

Utan arbetsinsatser från frivilliga deltagare skulle en stor del av forskningen inte bli av och Finlands nationella rapporteringsskyldigheter skulle inte fullgöras. 

Antecknar du observationer av fåglar och deras häckningsfaser, och delar du dina observationer med forskarna? Ringmärker du fåglar? Deltar du i arkeologiska utgrävningar eller registrerar dina cykelrutter genom staden i en databas? Grattis, du är medborgarforskare! 

Medborgarforskning är forskning som bygger på öppenhet och kunskapsutbyte, där en viktig kunskapsproducent och ibland även den som analyserar data är någon annan än en professionell forskare. De frivilliga kallas ofta amatörer, men många kan ändå ha kompetens av toppklass och engagemanget att samla in information är starkt. 

Inom vissa forskningsområden skulle forskningen inte vara möjlig utan frivilliga. Helsingfors universitets Naturhistoriska centralmuseum Luomus intendent Jari Valkama nämner fågel- och fladdermusuppföljning som exempel. 

– De är i praktiken beroende av medborgarforskning. Enbart med forskarkrafter skulle vi inte kunna göra den här typen av omfattande uppföljningar, säger Valkama, som även ansvarar för ringmärkning av fåglar. 

De äldsta undersökningarna i Finland som kan räknas som medborgarforskning inleddes redan för drygt hundra år sedan. Bland de äldsta är en fenologisk uppföljning där olika natur- och artobservationer registreras, såsom den första sädesärlans ankomst på våren eller tidpunkten för det första snöfallet. I Finland har fåglar ringmärkts sedan år 1913. 

Nya medborgarforskare med teknikens hjälp 

Tekniken har inneburit ett lyft för medborgarforskningen och fått med yngre deltagare. Tidigare kunde det vara svårt att avgöra exakt var en naturobservation hade gjorts, och informationen om den vidarebefordrades på papper. Mobila appar, digitala kartor och GPS gör det möjligt att kombinera observationen och dess exakta plats på ett mycket tillförlitligt sätt.  

Med hjälp av en app kan information om till exempel en fågel och dess häckningsfas överföras till en databas omedelbart. Olika sorts appar som erbjuder bild- och ljudigenkänning underlättar också åtminstone den preliminära identifieringen av olika organismer. 

Medborgarforskning stöder nationella rapporteringsskyldigheter 

Finska staten har många skyldigheter när det gäller övervakning av naturen. Många vet inte om att det inte skulle vara möjligt att göra bedömningar av vilka organismer som är utrotningshotade i Finland eller rapportera enligt fågel- och habitatdirektivet utan frivilliga medborgarforskare. 

– De frivilliga spelar på många sätt en avgörande roll. Därför är det viktigt att deras intresse bibehålls. De behöver få vetskap om och känsla av att deras arbete är viktigt. 

Ur en forskares synvinkel är det svårt att veta hur medborgarforskare ska belönas för sitt hårda arbete, när det i allmänhet inte är möjligt att göra det med pengar. Ett bra sätt är att lära känna de frivilliga genom att exempelvis ge ett ansikte åt verksamheten vid olika typer av regionala möten.  

– Respons kan också ges via publikationer, men publikationerna bör vara i sådan form att de når en stor del av de frivilliga deltagarna. Det finns också olika diskussionsgrupper och e-postlistor genom vilka det är möjligt att hålla kontakt med de frivilliga, säger Jari Valkama.  

Föreslå en forskningsgrupp som främjat medborgarforskning och ska tilldelas Helsingfors universitets pris för öppen vetenskap!

Har du deltagit eller deltar du som bäst i ett medborgarforskningsprojekt som genomförs av forskare vid Helsingfors universitet? Helsingfors universitets pris för öppen vetenskap beviljas i år till en forskningsgrupp som på ett föredömligt sätt har främjat medborgarforskning. Ge förslag på ett projekt som förtjänar att tilldelas priset, genom att kort beskriva ditt eget deltagande samt en motivering till varför projektet ska belönas med universitetets pris för öppen vetenskap.  

Att främja medborgarforskning kan till exempel innebära   

  • utveckling av teknik för massinsamling av observationer   

  • samarbete med frivilliga och exempelvis kommuner, städer, företag, medborgarorganisationer och andra omfattande föreningar och organisationer 

  • utveckling av samarbetsformer och kommunikation, forskningsprocessens transparens, utveckling av utbildningen med mera  

  • omfattande nyttjande av den öppna vetenskapens möjligheter (öppet tillgängliga forskningspublikationer, forskningsmaterial eller metadata osv.) 

 

Skicka ditt förslag som bilaga per e-post till adressen openaccess@helsinki.fi senast 29.9.2023. Rubricera e-postmeddelandet “Avoimen tieteen palkinto 2023”. 

Helsingfors universitets pris för öppen vetenskap är ett diplom som delas ut den 26 november 2023 under den internationella Open Access-veckan. Priset inkluderar också ett engångsstöd för öppen vetenskap till ett värde av 3 000 euro.  

Mer om öppen vetenskap 

 

Medborgarforskning förenar frivilliga och forskare

Inom medborgarforskning deltar människor utanför forskarsamhället aktivt i forskningsprojekt som samordnas av forskare. Det här kan i sin enklaste form innebära att medborgarna samlar in och beskriver forskningsmaterial, men också ett mer långtgående engagemang i definitionen av forskningsfrågan och analyser av materialet.  

Medborgarforskning är både en metod för massinsamling av information och en viktig form av samverkan mellan forskning och samhället. Medborgarforskningsprojekt främjar öppenhet inom vetenskap, popularisering av vetenskap och forskningens genomslag. Projekten kan också utgå från problem som medborgarna identifierat och de forskningsdata som relaterar till problemen. 

Mer om medborgarforskning (på finska)