Forskare vid Helsingfors universitets naturhistoriska centralmuseum Luomus, Avdelningen för geovetenskaper och geografi och Finlands miljöcentral analyserar betydelsen av grönområden med hjälp av analysmetoden Zonation, som utvecklats i Finland.
De grönområden som är viktiga för den biologiska mångfalden är inte alltid desamma som de grönområden som är viktiga för tillgängligheten. Genom att beakta både den biologiska mångfalden och tillgängligheten i optimeringen uppnåddes dock ett balanserat resultat ur båda synvinklarna.
– Till exempel strandvåtmarker och stadsskogar i utkanten av centrumområden är viktiga med tanke på både naturvärdena och rekreationsanvändningen, berättar forskningsledaren forskardoktor Joel Jalkanen vid Luomus. Högt prioriterade områdeshelheter var bland annat strandängarna i Bredviken och Vik, skogarna i Helsingfors centralpark, Stensböle och Mossberget samt Sandudd och schaktbacken i Nordsjö.
I undersökningen beaktades grönområdenas betydelse ur tio olika organismgruppers perspektiv, bland annat växter, svampar, fåglar och olika insektgrupper, samt grönområdenas tillgänglighet till fots och med cykel från alla stadsdelar i huvudstadsregionen. Vidare beaktade forskarna naturområdenas känslighet för slitage orsakat av människor, till exempel när de går i områdena.
Områdesspecifika optimeringsmetoder stöder, men ersätter inte stadsplaneringen
Systematiska metoder hjälper att identifiera grönområdenas betydelse ur olika perspektiv i en skala som omfattar hela huvudstadsregionen. Med hjälp av sådana analyser går det att utarbeta olika anvisningar för planering av markanvändningen och skötsel av grönområdena.
– De som planerar markanvändningen är vana vid att balansera mellan olika mål och värderingar för markanvändningen. Olika optimeringar, såsom Zonation-analyser, kan dock hjälpa planerarna att identifiera värderingar som hänför sig till olika grönområden på ett konsekvent sätt och se till att högt prioriterade områden inte av misstag hamnar i skuggan av mer lokala undersökningar. I bästa fall ökar detta transparensen i stadsplaneringen och skötseln av grönområdena, konstaterar Jalkanen.
Original artikel
Joel Jalkanen, Kati Vierikko, Heini Kujala, Ilkka Kivistö, Ilmari Kohonen, Pauli Lehtinen, Tuuli Toivonen, Elina Virtanen & Atte Moilanen (2025) Identifying priority urban green areas for biodiversity conservation and equitable recreational accessibility using spatial prioritzation. Landscape and Urban Planning 259: 105356.
De geoinformationsmaterial som producerats inom undersökningen har gjorts fritt tillgängliga som en del av forskningspublikationen.
Zonation är ett verktyg för spatial prioritering som utvecklats vid Helsingfors universitet för att stödja skyddet av den biologiska mångfalden och planeringen av markanvändningen. Metoden hjälper att identifiera och prioritera områden som är viktiga för bevarandet av den biologiska mångfalden. Zonation gör det möjligt att systematiskt beakta omfattande naturdata och andra data i planeringen av markanvändningen.
Hur fungerar Zonation?
- Datainsamling: Zonation använder omfattande information till exempel om livsmiljöerna för olika artgrupper. Denna information kan till exempel innehålla arters utbredningskartor och uppgifter om livsmiljöernas kvalitet.
- Prioritering: Metoden bedömer och prioriterar områdena enligt skyddsvärde. Målet är att hitta den bästa möjliga balansen mellan olika skyddsmål. Metoden kan till exempel optimera valet av områden så att livsmiljöerna bevaras så väl som möjligt för så många arter som möjligt.
- Visualisering av resultaten: Slutresultaten presenteras som kartor och grafer som åskådliggör vikten av olika områden med tanke på skyddsmålen.