Marja Roslund är doktorand på Lahtis universitetscampus vid Helsingfors universitet i en forskningsgrupp som studerar naturbaserade lösningar. Forskningsgruppen undersöker samband mellan immunmedierade sjukdomar, minskad biologisk mångfald och föroreningar i städer och strävar efter att utveckla lösningar på dessa utmaningar.
Roslunds doktorsavhandling handlar om effekterna av biologisk mångfald och föroreningar på stadsbarnens hälsa. Studien som fokuserar på barn i daghemsålder är banbrytande med tanke på att det fortfarande finns få studier om orsakssamband mellan naturexponering, skadliga ämnen och immunreglering. I ljuset av resultaten lyckades interventionsundersökningen utmärkt:
– Jag är mest stolt över att vår forskningsgrupp lyckades visa hur vi med relativt enkla åtgärder kan minska risken för immunmedierade störningar även bland stadsbor. Dessa störningar såsom allergier, astma och typ 1-diabetes har ökat särskilt bland befolkningen i urbaniserade länder vilket innebär en stor börda för folkhälsan och samhällsekonomin, summerar Roslund.
Naturens hälsofördelar blev snabbt synliga
I daghemsstudien gjordes barnens livsmiljö naturenligare och de positiva effekterna var tydligare än vad Roslund hade väntat sig:
– Det var överraskande att sambandet mellan mikrofloran och förändringar i immunförsvaret syntes redan inom en månad och att barn som fick en ny grönare gård skilde sig med tanke på mikrofloran från barn som fortfarande lekte på en vanlig ”grå” daghemsgård. Betydelsen av naturexponeringen stöds också av det faktum att mikrofloran hos barn som lekte på en grön gård blev liknande som hos barn i naturdaghem där de ofta besöker skogen. Men eftersom dessa kopplingar mellan mikrofloran och immunregleringen är mer komplexa än tunnelbanenätet i Tokyo behövs det mycket mer forskning, berättar Roslund.
Roslund rekommenderar att beslutsfattare, stadsplanerare och alla som redan har eller kommer att få barn bekantar sig med hennes doktorsavhandling.
– En halvbekant till mig undrade varför hans barn fick typ 1-diabetes trots att sjukdomen tidigare inte hade funnits i hans eller hans frus släkt, och läkaren sade att man inte kunde ha gjort någonting åt det. Jag kan rekommendera min doktorsavhandling både till min bekant och den här läkaren samt alla andra som funderar på frågan. Och eftersom lösningarna bygger på förebyggande åtgärder rekommenderar jag att alla läser åtminstone den finska sammanfattningen nu och inte först när en sjukdom redan har brutit ut.
Också mikrober behöver mångfald
Mikrober påverkar allt liv och genom att undersöka dem kan man öppna dörrar för nya lösningar för att främja hälsa och välfärd. Denna potential fick Roslund att intressera sig för temat från början:
– Jag var särskilt intresserad av möjligheten att utveckla lösningar för att förbättra stadsbornas, särskilt barnens, hälsa och välbefinnande. Dessutom tycker jag att den så kallade ”svarta lådan” i mikrobvärlden är otroligt häpnadsväckande, mångsidig och fortfarande i stort sett oförklarlig. Vi ser inte mikroberna, men de är överallt. De utför många livsviktiga uppgifter både i naturen och i vår kropp, och å andra sidan kan de också förstöra oss. De här frågorna är fortfarande intressanta, det verkar som om mikrobernas svarta låda kanske har öppnats en millimeter, om ens det.
Att naturens mångfald minskar innebär också utmaningar för mikroberna. Enligt Roslund leder förlusten av en mångfaldig natur ofta till att antalet mikrober som orsakar sjukdomar ökar. Det kan finnas rikligt med dessa mikrober i ett köpcentrum, medan skogens mikroflora kan reglera sig själv:
– En frisk mikroflora är mångsidig och då begränsar mikroberna varandras tillväxt och sjukdomsalstrare kan inte ensamt ta över. Det finns ett uttryck: När de goda är på besök kan de onda inte ta över. I takt med att mångfalden i naturen minskar försvagas också människors välbefinnande. Mångfaldig natur kan också skydda mot skadliga effekter av föroreningar, förklarar Roslund.
Det finns en efterfrågan på praktiska tillämpningar, men det krävs en förändring av tankesätt.
Forskningsgruppen försöker hitta lösningar som gör det möjligt att på ett hållbart sätt integrera den mångfaldiga naturen i stadsplaneringen och därmed i stadsbornas vardag. Lösningar som tar hänsyn till naturexponeringens fördelar har redan tagits i bruk och det planeras även mer:
– Vi har i samarbete med Tavastlands yrkeshögskola utvecklat en zonmodell för gårdsplanering, som redan har prövats bl.a. i daghemmet Vallipuiston päiväkoti i Esbo. I Lahtis har man använt våra idéer till gårdsplaneringen i daghemmet Humpula men vi får se hur gården slutligen blir. Planen vara att använda dessa planer också i daghemmet Villapiipari i Lahtis.
Enligt Roslund har den hållbara stadsutvecklingen trots fördelarna fortfarande många utmaningar att ta itu med, till exempel när det gäller resurser, samarbetssätt och lagstiftning:
– Det finns många skäl till att gårdar ännu inte planeras vara optimala med tanke på naturexponeringen: tillgänglig budget, gamla mönster, gamla säkerhetsinstruktioner och underhållssäkerhet. Det krävs en förändring av tankesätt samt samarbete mellan t.ex. planerare, forskare och de som utarbetar instruktioner. I dag planerar man gårdar så att de är underhållsfria och så billiga som möjligt, vilket ofta innebär asfalt, sand och plastmatta. Samtidigt maximeras risken för obalans i immunsystemet, beskriver Roslund situationen.
Man kan utnyttja undersökningens resultat i sitt eget liv redan nu
Den goda nyheten för varje stadsbo är att det inte krävs mycket för att dra nytta av fördelarna med naturexponeringen. Roslund rekommenderar starkt att gå ut i skogen så ofta som möjligt:
– I skogen kan man inte bara plocka bär och svamp, utan också till exempel motionera, utöva yoga eller geocoaching. Tillsammans med barnen kan man pyssla av naturmaterial och sköta trädgården eller odla på balkongen och på gården, listar Roslund.
Naturexponeringen är bra för de vuxnas immunförsvar och välbefinnande, men det är särskilt viktigt i småbarnsålder när grunden för immunförsvaret utvecklas. Redan under graviditeten lönar det sig att ta skogsbad.
Men alla har inte möjlighet att röra sig tillräckligt i naturen. Roslund och forskningsgruppen är medvetna om detta och andra alternativ kommer att bjudas ut:
– Om det inte finns tid, vilja eller möjlighet att röra sig i naturen varje dag, finns det redan konsumentprodukter som har utvecklats av vår forskningsgrupp, såsom hudvårdsprodukter, och sannolikt blir det fler produkter inom en snar framtid.
Disputation i Lahtis och mot nya utmaningar
Roslund har redan klara riktlinjer för följande undersökningar. Hon deltar i en pågående PREVALL-studie som syftar till att utveckla metoder för att förebygga atopisk allergi och projektet "HEDIMED" som finansieras av EU och som kombinerar ett stort antal data om immunmedierade sjukdomar från olika kliniska studier. Syftet med projektet är att granska orsaker och biologiska mekanismer bakom sjukdomar.
Nästa steg är disputationen på Lahtis universitetscampus där Roslund också har bedrivit sin forskning. Roslund beskriver Lahtis som en forsknings- och utvecklingsvänlig stad och berättar att hon har varit i kontakt med stadens aktörer medan hon skrev sin doktorsavhandling.
Marja Roslund dedicerar sin doktorsavhandling till alla barn i världen: ”Varje barn borde ha rätt att leka i en mångfaldig natur i stället för asfaltgårdar.”
FM Marja Roslund disputerar 30.10.2020 klockan 12 vid Helsingfors universitets Bio- och miljövetenskapliga fakultet i ämnet "Associations between biodiversity, pollution, the commensal microbiota of children, and immune response". Disputationen ordnas på Lahtis universitetscampus och den kan följas via Zoom:
https://helsinki.zoom.us/j/66815548041?pwd=Q25ucTVoajg5bXJ6UzgwOFJqa3lxZz09 (lösenord 063126)
Opponent är professor Kim Yrjälä, Zhejiang A & F University, China, State Key Laboratory of Subtropical Silviculture, och kustos är professor Heikki Setälä.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Dissertationes Schola Doctoralis Scientiae Circumiectalis, Alimentariae, Biologicae. Universitatis Helsinkiensis.
Doktorsavhandlingen finns också som elektronisk publikation i Helda.
Mer information
- Marja Roslund, marja.roslund@helsinki.fi,+358 50 311 8024