Spridning av gips på åkrar borde genast tas i omfattande bruk i Skärgårdshavets avrinningsområde

Med gipsbehandling av åkrar kunde man minska jordbrukets fosforbelastning av Östersjön med upp till 300 ton årligen. Forskare vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral rekommenderar att man inför spridning av gips som en central åtgärd i det program för effektivisering av vattenvården som påbörjas nästa år. Gips borde dessutom inkluderas i jordbrukets stödprogram under EU:s kommande finansieringsperiod.

– Det är bäst att börja spridningen av gips från Skärgårdshavets avrinningsområde och därefter fortsätta till Bottenhavets och Finska vikens avrinningsområden, säger professor Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet och ledare för SAVE-projektet. 

En undersökt metod som har effekt på vattenvården inom lantbruket

Gipsbehandling av åkrar är en metod som är färdig att tas i omfattande bruk. Effekterna av och riskerna i anslutning till gips och dess lämplighet har utretts i SAVE-projektet som finansierats av miljöministeriet. Gipsbehandling motverkar kraftigt erosion samt avrinning av fosfor och kol från åkrar.

Gipsbehandling lämpar sig för cirka en fjärdedel av Finlands åkerareal. En omfattande användning skulle skära ner fosforbelastningen av Östersjön med 300 ton per år. Finland skulle då svara på rekommendationerna i åtgärdsprogrammet för Skyddskommissionen för Östersjön HELCOMsamt för sina egna mål för vatten- och havsvård i fråga om minskning av fosforutsläpp.

– Gipsbehandling skulle förbättra i synnerhet Skärgårdshavets kustvatten på ett betydande sätt. Avrinningen av näringsämnen från lantbruket till Skärgårdshavet är ett av de av HELCOM listade objekt som belastar Östersjön allra mest. Med hjälp av gips kunde man äntligen minska på belastningen, säger specialforskare Petri Ekholm vid Finlands miljöcentral SYKE.

Rekommendationer om omfattande ibruktagande och anslutning till stödsystemet

SAVE-projektet föreslår följande verksamhetsmodell som baserar sig på frivilligt deltagande av odlare: 

  1. Hur gipsbehandling genomförs regionalt och stegvist. 

    Det omfattande ibruktagandet framskrider per avrinningsområde och spridningen kan genomföras på vart och ett område under flera års tid. En regional och tidsmässig gradering gör att det går smidigare att transportera och sprida gipset.
  2. Omfattande anbudsförfarande inom EU gällande leverans av gips till gårdar. 

    Gipset och transporten av det genomförs i form av en offentlig upphandling. Ett anbudsförfarande är det kostnadseffektivaste sättet att ordna anskaffning och leverans av gips. 
  3. Gipsbehandling läggs till ersättningarna för icke-produktiva investeringar inom lantbruket. 

    En gipsbehandling är en engångsinvestering som minskar belastningen för cirka fem år. 
  4. I stödsystemet skapas en egenskap som kontrollerar skiftets lämplighet för gipsbehandling.

    Odlaren anmäler de skiften som ska gipsbehandlas till ett elektroniskt stödsystem som automatiskt kontrollerar gipsets lämplighet.
  5. Gipsbehandling tas med i programmet för effektivisering av vattenvården 2019–2021. 

    Finansieringen av programmet för effektivisering av vattenvården gör det möjligt att genomföra gipsbehandling på hela Skärgårdshavets avrinningsområde.

Helsingfors universitets och Finlands miljöcentrals gemensamma SAVE-projekt finansieras av miljöministeriet och det utgör en del av regeringens spetsprojekt för cirkulär ekonomi. Förslaget baserar sig på ett omfattande pilotprojekt som inleddes i Egentliga Finland 2016 och som SAVE genomförde i samarbete med projektet NutriTrade som finansieras av programmet EU Central Baltic.

Länkar



Förbättring av vattenkvaliteten i Skärgårdshavet med hjälp av gipsbehandling av åkrar (SAVE)