Universitetslektor Mervi Seppänen har utnämnts till den europeiska vallföreningen EGF:s president för perioden 2018–2020. Seppänen är föreningens första kvinnliga president. Presidenten är ordförande för föreningens ledningsgrupp som bygger upp programmet för vetenskapliga konferenser och strävar efter att påverka samhället.
Biomassa och kvävebindning
Vallar har anpassat sig väl till det nordiska klimatet och kan producera rikligt med biomassa för olika ändamål. Som fleråriga odlingsväxter har de en viktig roll för hållbar effektivering av jordbruksproduktion och för näringsåtervinning.
– Vallodlingar som innehåller kvävebindande klöver minskar behovet av kvävegödsling. Inom ekologisk produktion används vallar för gröngödsling. När man växelbrukar binder de tvååriga, klöverhaltiga vallarna kväve från luften, och detta utnyttjas exempelvis för sädesodling under de följande åren. Vallarnas rikliga och fleråriga rotsystem förbättrar markens struktur, berättar Mervi Seppänen.
Vallar har de största rotsystemen bland odlingsväxterna och är möjliga kolsänkor.
– I Finland odlar vi vallar på en tredjedel av åkerarealen, och de kan fungera som kolsänkor. Vi undersöker för närvarande hur mycket kväve vallarna kan binda i sina rotsystem om man odlar dem enligt vår teknik.
Vallar används som foder för idisslare, och utöver det också för gröngödsling och biogasproduktion samt som skyddszoner kring åkrar för att förhindra utlakning.
– Vi håller också på att utveckla metoder för att separera vallprotein för att vallarna ska kunna erbjuda näring även för andra än idisslare. Vallar producerar ungefär 700 kilo äggviteämnen per hektar, konstaterar Mervi Seppänen.
European Grassland Federation EGF bildades 1963. Föreningens generalförsamling hålls vartannat år, och år 2020 ordnas den i Helsingfors. Cirka 400 forskare deltar i generalförsamlingarna.